Vi blir generellt sett allt äldre.
Under de senaste två årtiondena har den genomsnittliga livslängden ökat med mer än sex år i hela världen.
Men även om vi har blivit bättre på att skjuta upp det sista hjärtslaget, så kämpar vi fortfarande med att förhindra alla de sjukdomar som är förknippade med ett långt liv.
Nu kan en grupp tyska forskare ha gjort en viktig upptäckt hos en av kroppens minsta komponenter, som kan visa sig spela en större roll för vårt åldrande än vi tidigare har trott.
I studien zoomade forskarna vid Ulm University in på små hårliknande utväxter, kallade cilier, som sitter på ytan av en stor del av kroppens biljontals celler.
Där fungerar celltrådarna som små antenner som reagerar på olika signalsubstanser från de kringliggande vätskorna och signalerar vidare in i cellens kontrollrum, själva kärnan.
De små rörliga trådarna spelar också en avgörande roll i människans fosterutveckling, då förlorade eller dåligt fungerande cilier kan leda till flera medfödda syndrom.
Men det finns tecken på att de hårliknande strukturernas betydelse sträcker sig mycket längre än så.
Ska undersökas på människor
I studien tog forskarna mikroskopbilder av cilierna i bukspottkörteln och njurarna hos två respektive tre månader gamla möss. Det vill säga mycket gamla möss.
Den nya upptäckten var att formen på de vågiga utskotten hos de äldre mössen hade förändrats och såg ut att vara förlängda i båda organen.
En cell kan ha flera hundra hårliknande utväxter på ytan, kallade cilier. De hårliknande strukturerna har tidigare även förknippats med flera så kallade neurodegenerativa sjukdomar, som exempelvis Alzheimers, Parkinsons respektive Huntingtons sjukdom.
Överraskande nog såg förändringar ut att ha olika inverkan på cellernas åldrande i de båda organen.
När forskarna exempelvis tittade på nivån av ett visst protein kallat p21, som tros ha betydelse för åldrandet av våra celler hittade de exempelvis högre nivåer av proteinet i njurceller och inte i celler från bukspottkörteln.
Och när forskarna senare tittade närmare på nivån av ett protein kallat Bcl2, som tros ha betydelse i samband med celldöd, såg de motsatsen: Där var risken för celldöd högre i bukspottkörteln än i njurarna.
De olika resultaten ger upphov till flera frågor som bör besvaras och som, enligt forskarna, kan visa komplexiteten i vårt åldrande.
Försöken har ännu bara gjorts på möss och därför vet vi inte om de hårliknande strukturerna även ändrar form hos åldrande människor.
Om de gör det hoppas forskarna att upptäckten jkan förebygga och kanske behandla åldersrelaterade sjukdomar – exempelvis i en äldre njure som fungerar sämre på grund av de rörliga celltrådarnas förändrade form.