Professor Edmund S. Crelin ser koncentrerat på medan den gaffelformade metallbiten närmar sig den dödes ryggrad.
Metallstycket sitter på en pelarborrmaskin – ett verktyg som kan leverera ett enormt tryck.
När metallen träffar skelettet är Crelins fokus riktad mot de nervknippen som finns mellan öppningarna i ryggraden.
Professorn drar långsamt i maskinens handtag och sneglar mot mätaren som visar hur hårt metallen pressar mot ryggkotan.
Crelin är intresserad av att ta reda på en sak: Om teorin bakom den utbredda behandlingsformen kiropraktik stämmer eller ej.
134 miljarder – så mycket lade amerikaner på kiropraktik 2015. Beloppet väntas öka de kommande åren.
Enligt kiropraktiken uppstår många av kroppens sjukdomar på grund av att ryggens kotor förskjuts i förhållande till varandra så att ryggradens nerver kommer i kläm. Men är det ens möjligt?
Mätaren visar nu att borren levererar över 50 kilos press på den dödes ryggkota.
Ryggraden böjer sig en aning så att öppningarna mellan ryggkotorna blir mindre – öppningarnas kanter närmar sig långsamt nerverna.
Kotan spricker under trycket. Crelin upprepar försöket på olika delar av ryggraden och på fem andra döda personer.
Inte någon gång trycker ryggkotorna på nerverna – inte ens när trycket på kotorna är så högt att de håller på att spricka.
Orsaken är att det alltid finns gott om plats runt ryggradens nerver.

Ryggradens nerver (gula) löper från ryggmärgen via öppningar mellan ryggkotorna.
Crelins försök från 1973 avslöjar ett fel i kiropraktikens grundlag.
Inga förskjutna ryggkotor rör vid nerverna. Det betyder dock inte nödvändigtvis att behandlingen är meningslös – kanske hjälper kiropraktorns tryck på din ryggrad mot andra problem i ryggen som bidrar till smärtor och sjukdom.
En rad studier ger stöd för det påståendet. De tycks visa en tydlig förbättring av patienternas symptom efter en kiropraktisk behandling.
Problemet är att merparten av studierna är behäftade med grundläggande fel som gör deras resultat mer eller mindre oanvändbara.
Forskarna får därför navigera försiktigt genom virrvarret av försök för att hitta sanningen om kiropraktikens effekter.
Kiropraktorer förkastar teori
Kiropraktikens fader, Daniel David Palmer, menade att i princip alla sjukdomar härrör från ryggraden och att alla dessa sjukdomar kunde behandlas med fysisk manipulation av ryggraden.
Palmer byggde sin teori på att nerver från ryggraden når ut till kroppens alla organ och att nervernas funktion såg ut att påverkas om ryggkotorna satt fel i förhållande till varandra.
Även de minsta förskjutningarna av ryggkotorna – så små att vi i dag inte skulle kunna se dem på en CT-skanning – orsakade enligt Palmer det han kallade vertebral subluxation: Tryck på ryggradens nerver.
1895 var året då kanadensaren Daniel David Palmer uppfann kiropraktiken. Dessförinnan praktiserade han så kallad magnetisk healing.
Han menade att 95 procent av alla sjukdomar beror på detta medan resterande fem procent beror på förskjutningar i kroppens andra leder.
Många så kallade ortodoxa kiropraktorer tror fortfarande på Palmers 125 år gamla teori och erbjuder kiropraktisk behandling i syfte att bota huvudvärk, högt och lågt blodtryck, försvagat immunförsvar, nedsatt lungfunktion och magproblem.




“Ett tryck på ryggen frigör klämda nerver”
Få dina ryggkotor på plats så blir du frisk. Enligt kiropraktiken beror ryggsmärtor – och kanske flera andra åkommor – ofta på att sneda ryggkotor stör nervsignalerna. Den teorin finns det dock inga som helst vetenskapliga belägg för.
"Sneda ryggkotor trycker på nerver"
Små förskjutningar mellan ryggradens kotor får skelettet att trycka på nerverna. Därmed påverkas nervernas signalering till andra delar av kroppen.
Dokumentation: Ingen
"Tryck på ryggkotorna frigör nerverna"
Kiropraktorn trycker på ryggraden så att ryggkotorna glider på plats. Nerverna frigörs och det gör i sin tur att eventuella smärtor i ryggen försvinner.
Dokumentation: Ingen
"Den helande effekten sprider sig till resten av kroppen"
De frigjorda nerverna signalerar till hjärnan, hjärtat och resten av kroppen, och behandlingen kan därmed hjälpa mot en lång rad åkommor i kroppens alla delar.
Dokumentation: Ingen
I dag finns inga bevis för att små förskjutningar i ryggraden skulle orsaka sjukdomar. Många kiropraktorer tar också avstånd från Palmers idéer.
De begränsar sig till att mena att kiropraktisk manipulation av ryggraden kan lindra lokala ryggsmärtor. Den versionen av kiropraktik dominerar bland annat på den femåriga kiropraktorutbildningen i fem europeiska länder – en universitetsutbildning som har många delar gemensamt med läkarstudier.
Välutbildade kiropraktorer behandlar ryggsmärtor på sjukhus och privatkliniker, ofta med stöd från det allmänna.
Inte ens inom denna moderata kiropraktik finns det några studier som med säkerhet kan säga att effekterna är verkliga.
Små studier överdriver effekt
Den amerikanska kiropraktorn Sean Hannon skrev 2004 en artikel där han går igenom ”hundratals” undersökningar som testat kiropraktikens effekt.
Där kommer han fram till att kiropraktik har en tydlig och positiv effekt, och den har sedan citerats flitigt av kiropraktorer över hela världen.
Vid en närmare genomgång handlar artikeln dock bara om 15 studier som noga valts ut för att underbygga Hannons egen övertygelse. Och när de enskilda studierna granskas blir det ännu värre.
I en av studierna fick tre av fyra försökspersoner ett bättre immunförsvar efter kiropraktisk behandling medan ett annat försök dokumenterade ett sänkt kolesterolvärde hos sju av tio personer, där för övrigt samtliga var kiropraktorer.
Guide till god vetenskap: Studier ska omfatta många försökspersoner
Studiens storlek: 30 eller 300 försökspersoner? Behandlingar ska testas på en representativ grupp av människor. Det kräver många och helst också olikartade försökspersoner.

Fel
Små studier påverkas av slumpen:
Forskarna rekryterar en liten grupp patienter, nio personer, och testar behandlingen på dem. Med ett så litet urval är det stor risk att försökspersoner slumpvis reagerar bättre på behandlingen än vad genomsnittet skulle ha gjort. Det är dessutom svårt att komma fram till en statistiskt säker slutsats vid jämförelse av behandlingar.

Rätt
Stora studier ger användbara resultat:
Forskarna beräknar hur många försökspersoner de behöver för att komma fram till en statistiskt säker slutsats. Siffran beror på förutsägelser om behandlingens effekt och försökspersonernas variation. Helst bör forskarna också välja personer som har samma variation i exempelvis kön och ålder som den samlade gruppen patienter.

Betydelse
Små studier är dåligt utförda:
Kinesiska forskare upptäckte 2013 att studier med färre än 100 försökspersoner generellt överdrev den testade
behandlingens effekt med 40 procent jämfört med studier med fler än 100 personer. Merparten av skillnaden i resultaten beror dock inte på just antalet försökspersoner utan på att små studier i allmänhet är sämre utförda än större studier.
Studier med så få försökspersoner har inget värde eftersom de är mycket sårbara för slumpmässiga variationer som inte har något med själva behandlingen att göra. När fler personer ingår i studierna får vi en mer exakt bild av behandlingens effekt, en bild som ofta skiljer sig markant från den bild som de små studierna kommer fram till.
Den amerikanska läkaren Paul Shekelle tittade 2017 närmare på problemet med för få försökspersoner i kiropraktikstudier.
Han granskade 26 vetenskapliga studier som hade testat effekten av kiropraktik på akuta smärtor i ländryggen, där inga fall varat i mer än sex veckor.
Bara tolv av studierna följde patienterna i mer än två veckor efter behandlingen och mätte deras smärtor på en användbar skala.
I de studierna ingick i genomsnitt 118 försökspersoner fördelade i två grupper – en som fick kiropraktik och en som fick annan behandling. I jämförelse behöver läkemedel vanligtvis testas på mellan 300 och 3 000 försökspersoner innan de kan bli godkända. 118 personer är inget starkt statistiskt underlag och en närmare titt på siffrorna avslöjar en tydlig tendens.
19 400 000 amerikaner besöker varje år en kiropraktor – motsvarande 8,4 procent av befolkningen. Det visar en studie från 2012.
I allmänhet kom de tolv studierna fram till att kiropraktik var en aning bättre än den behandling som man jämförde med. Men skillnaden i smärtlindring berodde mer på hur många försökspersoner som ingick i studien än vilken behandling kiropraktiken jämfördes med.
I en studie med 29 försökspersoner kom man fram till att kiropraktik kunde lindra smärta 23 procent bättre än stabiliserande ryggövningar.
En studie med 239 personer kom å andra sidan fram till att kiropraktik bara lindrade smärtor två procent bättre än en helt verkningslös placebobehandling.
Föräldrar påverkar barn
Små studier är långtifrån kiro-praktikens enda problem. När be-handlingarnas effekt ska bedömas är det viktigt att ha rätt underlag för jämförelsen.
Tobias Sundberg, på välrenommerade svenska forskningsinstitutet Karolinska Institutet i Stockholm, utförde 2018 en studie som omfattade 246 kiropraktikpatienter – men inga patienter som inte hade fått kiropraktisk behandling.
I sin studie kom han fram till att patienterna upplevde en markant förbättring av sina ryggsmärtor efter behandlingen.
Det låter som en riktigt solskenshistoria, men den blir inte riktigt lika imponerande när undersökningen ses i ljuset av att många patienter med ryggsmärtor blir friska helt av sig själva – oavsett om de får någon behandling eller ej.
Om studien också hade omfattat patienter som inte hade fått någon behandling skulle forskarna ha kunnat komma fram till en mer statistiskt säkerställd slutsats.

Vetenskapen avkunnar dom : Hårda tryck hjälper bara längs ryggraden
Kiropraktik lider av dåligt utförda studier, och resultaten är ofta motstridiga. Ändå ser det ut att finnas en samlad bild som är förhållandevis trovärdig: Kiropraktikens hårda tryck på ryggkotorna kan eventuellt ha en liten effekt på smärtor längs ryggraden men ingen effekt på andra åkommor i kroppen.
Sundbergs studie är också behäftad med ett annat problem. Den omfattade inte bara patienter som enbart fick kiropraktisk behandling – i studien ingick också enbart de personer som genomförde en fullständig behandling under fyra veckor. De patienter som hoppade av behandlingen sorterades bort.
Problemet är att folk ofta hoppar av när de inte känner att behandlingen fungerar – och i Sundbergs studie hoppade 44 procent av patienterna av.
Om de hade ingått i studien skulle siffrorna sannolikt ha gett en helt annan bild.
I idealfallet ska studier göras så att behandlingen jämförs med en annan behandling, exempelvis en placebobehandling – och forskarna ska också ta höjd för de försökspersoner, som hoppar av i båda behandlingsgrupperna.
100 000 utbildade kiropraktorer behandlar patienter runt om i världen. Den stora merparten, runt 70 000, praktiserar i USA.
Studien blir ännu bättre om forskarna kan säkerställa att ingen av patienterna vet vilken behandling de får – eftersom patienternas egna förväntningar då inte kan påverka resultatet. Det är svårt att göra med en behandling som består av hårda tryck på ryggen, och det finns inte många studier som försöker göra det.
En analys som utfördes av kiropraktorn Dawn Dobson 2012 gick igenom fem studier som testade effekten av kiropraktik på kolik, en åkomma som får spädbarn att gråta i flera timmar varje dag.
Analysen visade att förväntningarna på behandlingen – i det här fallet föräldrarnas egna förväntningar – hade stor betydelse för studiens resultat. Den samlade slutsatsen av de fem studierna var att barnen enligt föräldrarna grät cirka 80 minuter mindre per dag om de fick behandling med kiropraktik än om de fick annan behandling.
När Dobson i stället endast granskade de två studier där föräldrarna inte var medvetna om vilken behandling som deras barn fick blev resultatet betydligt sämre: I den ena studien grät de barn som inte fick någon behandling alls mindre än de barn som fick behandling med kiropraktik.
Kiropraktik ger välmående
Den samlade bilden av alla dessa studier och analyser lovar inte gott för kiropraktik. Sidney Rubinstein, kiropraktor och forskare på nederländska Vrije Universiteit i Amsterdam, gjorde 2012 en grundlig analys av 20 studier där man hade undersökt kiropraktikens effekt på akuta smärtor i ländryggen, och som totalt omfattade 2 674 försökspersoner. Rubinstein kom där fram till att behandling med kiropraktik inte kunde förbättra patienternas tillstånd i någon större utsträckning än en ren placebobehandling.
I en annan analys granskade Christine Goertz på amerikanska Palmer College of Chiropractic – som grundades av kiropraktikens fader Daniel David Palmers – 38 studier av kiropraktikens effekt på smärtor i ländryggen. Hon fann en liten positiv effekt av behandlingen, men drog också slutsatsen att forskningen bör ha tydligare riktlinjer för studierna innan det går att komma fram till några säkra och trovärdiga slutsatser.
Vem går till kiropraktorn?
En undersökning av kiropraktikpatienter i Europa, USA och Australien visade 2008 att 41 procent av dem kände sig sjuka men ändå ville behandla sina hälsoproblem utan hjälp av en läkare.

Personer som känner sig sjuka och har sökt läkare.

Friska personer som söker välmående och hälsa.

Personer som känner sig sjuka, men inte sökt läkare.

Friska personer som vill förebygga sjukdom.
Ännu mer osäkert är vilken effekt behandling med kiropraktik kan ha på åkommor längre från ryggraden.
En analys från 2006 med forskaren Michelle Proctor i spetsen kunde inte hitta några trovärdiga bevis för att behandling med kiropraktik gav någon hjälp mot menstruationssmärtor.
Och kiropraktorn Guillaume Goncalves kom 2018 fram till att kiropraktik inte kunde förebygga några åkommor som nedsatt lungfunktion, närsynthet, förhöjt blodtryck eller försvagat immunförsvar.
Sammantaget visar studierna att kiropraktik är en relativt ineffektiv form av behandling, som dock möjligtvis är en aning bättre än ingenting när det gäller smärtor i och omkring ryggraden. I gengäld känner många kiropraktikpatienter välmående vid en grundlig bearbetning av sin ryggrad.
En stor studie visar att 14 procent av alla personer som besöker en kiropraktor gör det med välmående som sitt huvudsakliga syfte. Och eftersom farliga biverkningar är relativt sällsynta – dock inte helt obefintliga – är det kanske värt besväret.
Beröring utlöser behagliga signaler
Kiropraktikpatienter är i allmänhet nöjda med behandlingen även om den inte lindrar deras smärtor. Orsaken är sannolikt en känsla av välmående.

Ämnen sprider glädje
Tryck ger kortvarig lindring
De kraftiga trycken på ryggen kan få centrala nervsystemet att utsöndra endorfiner som ger en kortvarig men behagligt smärtlindrande effekt.