Hon är en av Nordens ledande forskare inom sitt fält: Det här är vad du bör veta om hjärt-kärlsjukdomar
Det händer ofta att män och kvinnor har olika symtom på hjärt-kärlsjukdom. Därför bör vi också vara uppmärksamma på olika varningstecken, råder en expert.
Hjärtat måste sägas vara kroppens viktigaste organ i flera avseenden.
Det pumpar runt blodet, så att våra muskler får syre och näring – och därför är ett friskt hjärta också avgörande för möjligheten att leva ett långt och gott liv.
Problemet är bara att vår moderna livsstil ofta gör det svårt för oss, förklarar Karin Schenck Gustafsson, seniorprofessor och hjärtspecialist vid Karolinska Institutet i Sverige.
Av samma anledning är det inte överraskande att sjukdomar i hjärta och omlopp har utvecklats till lite av en epidemi i många länder och att miljontals dör av hjärtsjukdomar årligen.
Men något som däremot har förbluffat den garvade hjärtforskaren är den blinda vinkeln, som i åratal har präglat våra kunskaper om hjärtsjukdomar.
Kvinnor har nämligen ofta markant avvikande och mindre uttalade symtom på hjärtsjukdom än män – och det kan ha stor betydelse för spårning och behandling.
Därför har Karin Schenck Gustafsson vigt sin forskarkarriär åt att bli klokare på könsskillnader i hjärtbehandlingen – och till att förstå hur vi bäst förebygger hjärt-kärlsjukdomar hos hela befolkningen.
Här är hennes bästa råd:
Vad skulle du önska att alla visste om att förebygga hjärt-kärlsjukdomar?
Jag tycker att det är ett viktigt budskap att det kan löna sig att behandla sina riskfaktorer, för om man gör det kommer man att leva längre.
Jag tror också att det är en mycket viktig poäng att män och kvinnor inte alltid är lika när det gäller hur vi påverkas av hjärt-kärlsjukdom – och hur vi reagerar på behandlingar och medicinering.
Kvinnor kan exempelvis ha andra symtom än män när de drabbas av en myokardieinfarkt (en blodpropp i hjärtat, reds. anm.). I stället för att få de klassiska bröstsmärtorna, upplever många kvinnor mer atypiska symtom som exempelvis andnöd.
Det finns även ett flertal andra avvikande tillstånd hos kvinnor som exempelvis preeklampsi, diabetes eller förhöjt blodtryck under graviditeten, som ökar risken för kvinnor att utveckla hjärt-kärlsjukdomar på sikt.
Och så finns det vad vi i läkarvärlden kallar "broken heart syndrome" – en stressinducerad hjärtsvikt som man ursprungligen upptäckte i Japan och som nästan bara drabbar kvinnor.
Om experten....
- Karin Schenck-Gustafsson är seniorprofessor och överläkare på Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Sverige.
- Hon är även grundaren av Centrum för Genusmedicin ved Karolinska Institutet, som är en av de första platserna i världen att fokusera på att kartlägga könets betydelse inom det medicinska området.
- Hon har bidragit till ett stort antal forskningsartiklar om hjärt-kärlsjukdomar och speciellt intresserad av kartläggningen av hjärtsjukdomar, symtom och behandlingsmöjligheter hos kvinnor.
Vad kan vi göra för att minimera risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar?
Även om det finns skillnader mellan symtom och sjukdomsomständigheter beroende på kön är många riskfaktorer återkommande när vi talar hjärtinfarkt (hjärtinfarkt, även känd som en myokardieinfarkt, uppstår när blodtillförseln till hjärtmuskeln plötsligt blockeras, reds. anm.), stroke och hjärtsvikt.
En viktig riskfaktor är förhöjt blodtryck, vilket är ett mycket vanligt tillstånd. Här i Sverige har hälften av befolkningen över 60 år förhöjt blodtryck, och det är mycket viktigt att behandla det. På samma sätt utgör förhöjt kolesterol en väsentlig risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.
Den vanligaste dödsorsaken beror på land
Utöver det är diabetes förknippat med en förhöjd sjukdomsrisk, och detsamma gäller övervikt och rökning – inklusive snus, som får blodtrycket att stiga och därmed inte är bra för hjärtat. Därför bör vi undvika allt det.
Dessutom är det alltid viktigt med fysisk aktivitet oavsett om det är ett besök på gymmet eller en promenad. Även som 90-åring är det fullt möjligt att röra sig i någon mån dagligen – och det gör underverk för hjärtat. För många år sedan trodde vi att om man fick en myokardieinfarkt, skulle man ligga stilla i sängen i sex veckor, men det var helt felaktigt. Det vet vi i dag.
En annan viktig riskfaktor är stress, men det kan vara svårt att kontrollera sin stressnivå. Men vi vet att stress, speciellt inom familjen, är skadligt för hjärtat och värre än arbetsrelaterad stress. Det gäller även kvinnor i hög grad.
Vilket råd vill du ge dem som vill undvika hjärt-kärlsjukdomar?
Förutom att vara uppmärksamma på ovan nämnda riskfaktorer vill jag råda alla att fråga sina äldre familjemedlemmar om deras sjukdomshistoria. Om du exempelvis har en förälder som har fått en myokardieinfarkt innan han eller hon fyllde 60 år, eller dog plötsligt innan vederbörande fyllde 60 år, bör det få en larmklocka att ringa.
På samma sätt bör du bli undersökt av din läkare om flera i din familj har förhöjt blodtryck eller förhöjt kolesterol. För även om vi kan påverka mycket med vår livsstil, spelar genetiken också en väsentlig roll för risken att utveckla hjärtsjukdom.
Finns det några vanor vi bör vara speciellt uppmärksamma på i vardagen för att undvika hjärt-kärlsjukdomar på sikt?
Ja. Det är också otroligt viktigt att du äter rätt. Undvik mättat fett och följ gärna medelhavsdietens principer, som bygger på ett stort intag av grönsaker, frukt, massor av fick och räkor.
Håll däremot igen med kött, som vuxen är det faktiskt tillräckligt att äta kött en gång i veckan.