Harvardprofessor har arbetat med cancerförebyggande forskning i 30 år: Med ett par enkla råd kan vi ofta undvika allvarlig sjukdom

Vi kan göra en hel del för att förebygga sjukdomen – men det är många som inte följer de enkla, men effektiva råden, förklarar forskaren.

Så länge han kan minnas har 62-årige Timothy Rebbeck varit intresserad av människans genetiska pussel: Vad gör oss sjuka och varför.

Och i takt med att den amerikanske Harvardforskaren för mer än 30 år sedan dök djupare ned i cancerområdet blev han alltmer övertygad om en sak.

Cancer täcker ett brett spektrum av sjukdomar – en del är miljöbetingade och andra är i hög grad ärftliga – och det som är verksamt mot en cancertyp fungerar inte nödvändigtvis mot de andra.

Men den goda nyheten är att många cancerfall beror på ganska få, enkla orsaker, som vi själva kan göra mycket för att förebygga.

Här är hans bästa råd för att förebygga och upptäcka den förhatliga sjukdomen tidigt:

Vad skulle du vilja att alla visste om cancer?

Det viktigaste är att cancer faktiskt kan förebyggas. Det finns effektiva strategier som kan förhindra att cancer uppstår, och det finns strategier som gör det möjligt för oss att upptäcka cancer tidigt så att sjukdomen kan behandlas.

Även om man genetiskt sett är disponerad att utveckla olika sjukdomar, så finns det en uppsjö av möjligheter att reducera risken att dö av cancer.

Tema: Forskarnas förslag till det goda livet

Vad kan du själv göra för att bromsa ditt åldrande och undvika cancer, stress, demens och hjärtproblem? Och finns det något recept på det långvariga parförhållandet eller det goda barnlivet? I en artikelserie talar vi med några av de bästa forskarna och experterna inom deras områden och frågar dem om vad de tycker att vi alla bör veta om just deras expertområde.

Lista över tema-bilagorna:
31/7 om parförhållanden
3/8 om åldrande
7/8 om stress
10/8 om barns utveckling
14/8 om cancer
17/8 om hjärt-kärlsjukdomar
21/8 om demens

© Dana-Farber Cancer Institute

Om experten...

Vad kan man göra rent konkret för att minska risken att insjukna i cancer?

Den primära förebyggande åtgärden består av vacciner, för många cancerformer beror på motståndskraftiga infektioner som vi kan förebygga. Vi vet exempelvis att HPV-vaccinet förebygger HPV-relaterade cancerformer som livmoderhalscancer, och det finns även vacciner mot bland annat levercancer.

En annan effektiv strategi är avhållsamhet. Det är kanske ganska självklart, men först och främst ska man låta bli att röka, för rökning är den faktor som ger upphov till flest cancerfall.

Man bör också undvika alkohol i möjligaste mån, även om det kan vara svårt, eftersom vi förknippar det med att vara social och därmed svårt att ge avkall på. Men i dag vet vi med säkerhet att alkohol är cancerframkallande.

Dessutom är vissa livsmedel kopplade till en ökad cancerrisk. Det handlar om processade matvaror, i synnerhet kött – och grillat, förkolnat kött. Slutligen är fetma en stor riskfaktor för cancer, så det är också viktigt att hålla vikten på en hälsosam nivå.

Och så finns det strategier för tidig uppspårning som vi vet är mycket effektiva. Det gäller bland annat regelbundna koloskopier, som kan spåra tjocktarmscancer, mammografier för tidig upptäckt av bröstcancer och lågdos-CT-screening av rökare för tidig spårning av lungcancer.

Hur mycket är förutbestämt av våra gener?

Alla cancerformer är olika, en del är i hög grad miljöbetingade, som exempelvis lungcancer, som i regel uppstår som konsekvens av cigarrettrökning och tobakskonsumtion. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att genetik spelar en roll i utvecklingen av de flesta cancerformer – men det betyder inte att du inte själv bör göra något för att undvika att bli sjuk.

Ett exempel är kvinnor som har ärvt mutationer i en av två gener, som kallas BRCA1 och BRCA2, som leder till extremt hög risk för bröst- och äggstockscancer.

Silhuetter och siktkorn
©

Cancern förlorar mot skräddarsydd medicin

Upptäcker man det i tid kan vi använda kunskapen till att klassificera patienternas risk att utveckla cancer – och guida dem till att förhålla sig lite annorlunda än en genomsnittlig person som löper väsentligt lägre risk att utveckla de specifika cancertyperna. Det kan ofta vara erbjudanden om årliga kontroller och eventuella erbjudanden om att avlägsna brösten eller äggstockar och äggledare.

Så genetik spelar en mycket viktig roll. Men det är inte en avgörande faktor för om du får cancer eller dör av cancer. Det är snarast en upplysning vi kan använda till att förstå hur vi bäst hanterar människors individuella riskbilder.

Vad har överraskat dig mest i din forskning?

Jag vet inte om det nödvändigtvis har överraskat mig, men något av det jag är med begeistrad över är utsikten till blodprover som kan testa ett stort antal cancertyper, redan innan symtomen börjar visa sig. Det är den mest spännande utvecklingen inom tidig spårning av cancer i dag och jag tror att det kommer att förändra vår möjlighet att göra tidiga spårningar radikalt, när tillgången till blodprover får större genomslag.

En annan sak som kan överraska mig är att det trots de stora kunskaper vi i dag har om cancerförebyggelse, är så många som inte följer alla råd och rekommendationer.

Det kan det finnas många anledningar till. Brist på kunskaper, besvär och obehag i samband med att bli testad – det kan exempelvis vara obehagligt att genomgå koloskopier – och då kan fördelarna med förebyggelse vara svåra att hålla sig till. För vi vet ju ingenting om den sjukdom vi lyckas undvika.