Guide till inomhussäsongen: Kvalster och virus lurar i mörkret

Kvalstren jublar i ditt örngott, kaffet och rödvinet färgar långsamt dina tänder gula och du går från den ena influensasjukdomen till den andra. Inomhussäsongen är här på riktigt med alla sina faror och fallgropar – men här är guiden för att komma helskinnad ur mörkret.

GULA TÄNDER

Vinterns mysstunder hotar ditt vita leende – med intaget av kaffe, cola och choklad följer gulbruna färgförändringar och ämnen som skadar emaljen.

Frukt, vin och cola färgar dina tänder gula

På Hollywoodstjärnorna gnistrar de som polerat elfenben, men i badrumsspegeln är de inte alltid lika kritvita.

Även om tänderna blir naturligt gulare med åldern så finns det också en hel del man kan göra för att hålla missfärgningar borta.

Det kan i synnerhet löna sig att hålla koll på livsmedel som är fulla av tanniner, kromogener och syror.

Syrabad fräter på emaljen

Den redan ojämna emaljen blir ännu mer repad och ojämn när syra från mat och dryck utför sitt frätande arbete.

Både frukt- och vinsyra kan tvinga ned tändernas pH-värde under 5,5, så att emaljen börjar anfrätas i en process som kallas demineralisering.

Syrabadet leder till fler ojämnheter och sprickor i tanden, så kallade erosioner, som färgämnen från exempelvis lakrits, blåbär och kaffe lättare fäster sig i. Studier har visat att upp emot var sjätte tonåring har syraskador på tänderna och därmed löper en större risk att få gula tänder.

Steg för steg – Så bryter syra ned emaljens hårda kalkpansar:

1. Skyddande emalj omsluter tanden

Tandens yttersta lager är klätt med kroppens hårdaste material: kalkmineralet hydroxiapatit.

Shutterstock

2. Syraämnen kommer från mat

När du intar exempelvis fruktsyra från en citron kommer den i kontakt med emaljen.

Shutterstock

3. Syran frisätter väte

Fruktsyran frisätter vätejoner när den når emaljens mineraliska yta.

Shutterstock

4. Väte reagerar med emaljen

Vätejonerna från syran ingår en kemisk reaktion med kalkmineralet hydroxiapatit.

Shutterstock

5. Kalken börjar lösas upp

Kalken delas upp i fria joner i en process som kallas demineralisering.

Shutterstock

6. Sprickor uppstår i emaljens yta

Vätefosfat och kalcium kan nu lämna emaljen, som får sprickor och skåror.

Shutterstock

Kaffe, te och godis lämnar spår efter sig

Vissa livsmedel innehåller särskilt många kromogener, det vill säga molekyler med ett högt färginnehåll som sätter sig på tändernas emalj och leder till missfärgning.

Ämnena finns främst i mörka livsmedel som kaffe, rödvin, coladrycker, lakrits och en rad olika frukter som vindruvor, blåbär och granatäpple.

Tannin, eller garvsyran, är en växtpolyfenol som bland annat ger bitterhet till livsmedel som rödvin, svart te och mörk choklad.

Men garvsyran gör det tyvärr också lättare för kromogener att fästa på tandemaljen.

Därför är rödvin – som är rik både på kromogener och tanniner – bra att undvika om man inte vill ha gula tänder.

Färgrika molekyler sitter fast på tanden

Tandens mönster och speciella proteiner skapar god grogrund för gula tänder.

© SCIENCE PHOTO LIBRARY

Ojämnt stavmönster gör tanden sårbar

Emalj består av ett kalkmineral som ligger tätt komprimerat i små stavar. Stavmönstret är starkt, men också ojämnt och därför kan molekyler med ett högt färginnehåll lätt fastna på tanden och missfärga den.

© SCIENCE PHOTO LIBRARY

Nikotin drar till sig färgstarka bakterier

Det dominerande ämnet i tobaksrök får emaljens yttersta hinna att bilda så kallade Y-proteiner som gör det lättare för bakterier att fästa sig i tanden. Bakterierna bildar färgämnen som leder till missfärgning.

Citron- och fosforsyra i läskedryck och fruktsyra i exempelvis citroner, äpplen och vindruvor, och i stort sett alla slags citrusjuicer bryter ned kalket i din emalj, och det leder till spår och sprickor där färgämnena kan fastna i.

Coladryck är en av de syrligaste läskedryckerna med ett pH-värde på 2,4 och eftersom den också innehåller kromogener leder den ofta till gula tänder.

SÄNGKVALSTER

Din säng kryllar av oinbjudna gäster – särskilt när du tillbringar mycket tid i den. Ju mer hudavlagringar du lämnar, desto bättre trivs ett stort antal småkryp.

Du lägger dig på en bädd av bakterier, svampar och rovkvalster

Även om du sover ensam har du massvis av sällskap i sängen. Svampsporer, bakterier, djurhår, kvalster, pollen, jord, färgämnen, matrester, hudceller, svett, spott, urin och sekret – det är bara en del av alla de ting som gömmer sig i dina sängkläder.

Du avsöndrar mellan ett halvt och ett helt gram hudflagor dagligen. En stor del hamnar på madrassen där hudresterna utgör grunden för ett helt ekosystem med egna regler för liv och död. När en människa har bidragit med hud och hår till ekosystemet bryter bakterier och svampar ned hudresterna.

Därefter äter husdammkvalster upp bakterierna och svamparna. De måste i sin tur vara på sin vakt mot glupska rovkvalster, som fullkomligt älskar ett välnärt husdammkvalster.

Förstorad 250 gånger påminner kvalstret om ett monster, men det är faktiskt dess avföring som du ska frukta.

© Ritzau/Scanpix

Utöver det utsöndrar du 100 liter svett sängen om året – fukt som skapar goda tillväxtbetingelser för svamp.

Studier visar att det lever mellan fyra och 16 olika sorters svampar på en vanlig huvudkudde.

De objudna gästerna ligger inte bara sked med dig i sängen. De kan också påverka din hälsa.

En av sex personer har någon form av allergi, och sängklädernas smutsiga invånare kan fungera som allergener som orsakar eller förstärker allergier.

Eftersom vi tillbringar cirka en tredjedel av våra liv i sängen kan allergier förvärras markant om sängen är en smutsig soppa av exempelvis dammkvalster och deras avföring.

Honkvalster kan lägga upp emot 80 ägg under sin relativt korta livstid på cirka fyra månader.

© N. Cattlin/NaturePL

Du matar tusentals kvalster varje dag

De allergiframkallande ämnena är främst två magenzymer – Der f1 och Der p1 – som finns i kvalstrens avföring.

Kvalstren använder enzymerna till att bryta ned människans hudceller, men tyvärr är de också kraftfulla allergener.

Symptomen varierar från en snorig näsa till röda, kliande ögon, upprepade nysningar, hosta och andningsbesvär.

INFLUENSA

Vinterhalvåret är influensasäsong och smittan sprider sig lättare i små rum och kall luft.

Influensan slår till inomhus

Varje år smittas mellan tio och 30 procent av världens befolkning av influensa och cirka en halv miljon människor dör till följd av det.

Viruset smittar från person till person via små, luftburna mikrodroppar som tas upp genom exempelvis mun eller näsa.

Väl där tränger viruspartiklarna in i slemhinnornas celler, där de förökar sig innan de sprids vidare ut i kroppen med blodet.

Viruset dyker särskilt upp från december till mars då vi tillbringar mer tid inomhus.

Vi behöver inte ens befinna oss i närheten av en smittad person för att bli sjuk eftersom droppar från viruset kan röra sig upp emot åtta meter genom en lokal efter en nysning.

En nysning kan transportera små viruspartiklar upp emot åtta meter i ett rum.

© Shutterstock

Forskning visar också att smittbärande vätskor sprids mer i kall och torr luft eftersom vätskan då finfördelas lättare och blir till aerosoler som kan transporteras runt i luftströmmar i timmar.

Om luften däremot är varm faller istället större delen av vätskan från en nysning till marken.

INSEKTER I MATEN

I vintertiden nyder kroppen godt af ekstra næring fra frosne grøntsager og juice. Men der gemmer sig ofte et par uinviterede gæster i dine sunde måltider.

Du äter ett halvt kilo insekter varje år

Fryst spenat och juice förser dig med en välkommen vitamininjektion under den mörka tiden. Men din mat är full av överraskningar.

Varje år sätter vi i oss mellan ett halvt och ett kilo insekter, som helt naturligt befinner sig i våra livsmedel.

Smådjuren går inte att undvika i dagens industriella livsmedelsproduktion, men utgör ingen hälso-risk.

Fluglarver, bladlöss, larver, kvalster och millimetersmå tripsar kan gömma sig i broccolin eller i den frukt som pressas till juice och hamnar i ditt kylskåp.

Larver och bladlöss hittar vägen till din magsäck via frysta grönsaker.

© Shutterstock

Amerikanska livsmedelsmyndigheter har tagit fram en lista för maximalt insektsvärde i livsmedel: 100 gram fryst spenat får exempelvis högst innehålla 50 bladlöss och 250 milliliter juice får innehålla en fluglarv.