Vetenskapen har länge vetat att nedsatt luktsinne kan vara ett tidigt varsel om utvecklingen av omkring 70 neurologiska psykiatriska sjukdomar.
Det inkluderar bland annat Alzheimers sjukdom och andra former av demens, Parkinsons sjukdom, schizofreni samt till och med alkoholism.
Men att näsan kanske även kan användas som ingångsväg till förebyggandet av minnesförlust, leder plötsligt till ett flertal spännande nya möjligheter.
I ett försök som forskare vid University of California i Irvine (UCI), USA, har låtit publicera i tidskriften Frontiers in Neuroscience, såg det ut som om äldre personers kognitiva kapacitet fick ett markant lyft med hjälp av eteriska doftoljor i sovrummet.
Den kognitiva kapaciteten är hjärnans förmåga att tolka, förstå och lära sig och omfattar bland annat minne och logiskt tänkande.
Projektet, som har gjorts av UCI Center for the Neurobiology of Learning & Memory, omfattade 43 frivilliga män och kvinnor i åldern 60–85 år, som samtliga hade helt normala kognitiva förmågor för sin ålder vid försökets inledning.
Deltagarna delades upp i två grupper: Den aktiva behandlingsgruppen fick elektronisk doftspridare samt patroner med sju olika varianter av eteriska oljor.
Den andra gruppen, som fungerade som kontrollgrupp, fick också en doftspridare och eteriska oljor. Men till skillnad från de oljor som den aktiva behandlingsgruppen fick, innehöll kontrollgruppens sju oljevarianter en obetydlig koncentration av de olika dofterna.
Deltagarna i båda grupperna hade till uppgift att varje kväll ställa in sina doftspridare så att de var aktiva i två timmar innan de gick till sängs för att dova. De instruerades att använda en ny doftvariant för var och en av veckans sju dagar.
226 procent ökad kognitiv kapacitet
Försöket pågick i sex månader och när forskarna sedan jämförde de båda grupper möttes de av ett ganska överraskande resultat.
Hos deltagarna i den aktiva behandlingsgruppen hade den kognitiva kapaciteten ökat med inte mindre än 226 procent jämfört med kontrollgruppen i samband med den speciella Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT). Det finns ett vedertaget test som används för att utvärdera exempelvis verbal inlärning och minne, samt olika faktorer som kan hjälpa till att identifiera begynnande Alzheimers sjukdom.
Dessutom berättade deltagarna i den aktiva behandlingsgruppen att sov betydligt bättre.
Forskarna tror själva att deras försök kan visa en enkel och icke-invasiv metod, som använder det sedan länge kända sambandet mellan luktsinne och minne.
Börjar vid 60-årsåldern
När man passerar sin 60 års-dag kan det börja gå utför både för luktsinnet och de kognitiva förmågorna.
Tidigare forskning har för all del också visat att människor med en måttlig grad av demens, som två gånger dagligen exponeras för upp till 40 olika dofter tydligen fick förstärkt minne och språkförmåga, lägre grad av depression samt förbättrat luktsinne.
"Det är dock inte realistiskt att föreställa sig att äldre personer med kognitiv försvagning skulle kunna öppna alla dessa 80 olika doftbehållare och sniffa på dem varje dag. Det skulle innebära en oöverkomlig uppgift även för en person utan demens", förklarar en av forskarna bakom den nya studien, Michael Leon, som är professor i neurobiologi och beteende vid University of California, Irvine.
Därför har forskarna reducerat antalet doftvarianter till sju, så att deltagarna bara exponeras för en doft åt gången i stället för flera olika.
"Genom att göra det omöjligt för deltagarna att uppleva dofterna medan de sover är de fria använda sin tid åt det på dagen", förklarar ledaren för projektet, Cynthia Woo, vid Department of Neurobiology and Behavior vid University of California, Irvine.
Forskarnas plan är att sammanställa en liknande studie av personer som redan har diagnostiserats med förlust av kognitiva förmågor.
Holdet bag forsøget skriver selv, at en af begrænsningerne ved deres undersøgelse er, at det kun er blevet udført på en lille gruppe deltagere.
Derfor håber de også, at deres resultater kan føre til større kliniske forsøg, hvor duftenes indvirkning på hukommelsestab hos ældre skal testes mere systematisk.