Du har kanske varit med om att tandborsten är röd efter att du har borstat tänderna och det finns blod i saliven.
Nio av tio har nämligen någon grad av tandköttsinflammation, enligt de senaste siffrorna.
Det är nog däremot inte så många som oroar sig för att få smärta någon annanstans i kroppen, för att tandköttet är inflammerat.
Men det bör kanske de som drabbats av artrit göra.
En amerikansk databiolog har nämligen hittat ett överraskande samband mellan tandköttsinflammation och ledinflammation genom att granska kasserade laboratorieförsök, visar en ny rapport i tidskriften Science Translational Medicine.
Datorer kontrollerar forskarnas resultat en extra gång
När Vicky Yao anslöt sig till ett forskningsprojekt i artrit, började hon genast gå igenom de omfattande datamängder som biologer vid Rockefelleruniversitetet i USA hade samlat in.
Biologerna hade ägnat flera år åt att undersöka vilka gener som är extra aktiva hos artritpatienter när de har ett utbrott av sin sjukdom.
De hade låtit vävnadsproverna genomgå massor av undersökningar och nu låg proverna övergivna i datorarkivet.
Men med hjälp av Yaos algoritmer hittade forskarna ett samband som de tidigare hade förbisett.
En speciell immun-bakterie, som annars är mest känd för sin koppling till tandköttsinflammation, ser nämligen ut att spela en väsentlig roll under utbrott av artrit, visade datorns analys av de stora mängderna data.
Munnens immunförsvar kan vidareförmedla inflammation ut i lederna
Forskarna är ännu inte säkra på hur tandköttsinflammation och ledinflammation hänger ihop, men de har lagt fram en möjlig förklaring.
Parodontit är immunförsvarets reaktion på att vissa bakterier eller stora mängder av dem har ansamlats på tänderna och i tandköttet.
Immunförsvaret reagerar genast genom att skicka så kallade neutrofila extracellulära fällor (eller så kallade NET) till området.
Fällorna, som består av fibrer av vita blodceller, fångar och neutraliserar de skadliga bakterierna.
När NET-fibrerna har fångat de oönskade organismerna i sitt nät utrustar immunförsvaret dem med ett slags molekylärt identitetsbevis, så att systemet vet vilka antikroppar det ska producera om sjukdomen dyker upp igen.
Forskarnas teori går ut på att bakterierna med den påklistrade ID-skylten kan tränga ut i resten av kroppen om inflammationen i tandköttet gör hål i munnens slemhinna.
Nu känner immunförsvaret igen bakterierna och producerar omedelbart antikroppar för att bekämpa dem.
Antikropparna utlöser nya inflammationer som framför allt sätter sig i vävnaden kring lederna och leder till artritsmärta.