Ångest är en naturlig känsla i likhet med exempelvis glädje, ilska, avundsjuka och sorg. För vissa blir ångesten dock så dominerande att den utvecklar sig till en sjukdom.
En av utmaningarna vid svår ångest är att den tillgängliga medicin som utvecklats för att lindra ångesten har mycket olika effekt på patienterna.
Mindre än hälften upplever faktiskt att de blir bättre efter att de har tagit medicinen.
Därför har forskare nu undersökt en särskild grupp molekyler kallad miRNA i mösshjärnor, eftersom dessa tros kunna bidra till att lindra ångest och dessutom finns i den mänskliga hjärnan.
Dessa molekyler reglerar flera proteiner som kontrollerar de cellulära processerna i amygdala, vilket är ett litet område i hjärnan som bland annat styr rädsla och försvarsreaktioner.
Genväg till bättre behandling
Efter att ha undersökt möss i akut stressade situationer, kunde forskarna se att mängden av molekylen miR483-5p i mössens amygdala ökade.
Samtidigt kunde de se att miR483-5p hade en tendens att undertrycka en annan gen, nämligen genen Pgap2, som påverkar graden av ångest.
Forskarna kunde därför se att miR483-5p fungerade som en form av molekylär broms, som kunde lindra besvär i samband med ångest.
Upptäckten av hur samspelet mellan miR483-5p och Pgap2 kan få hjärnan att reglera sin reaktion på stress, kan därför visa sig vara ett viktigt bidrag i samband med utvecklingen av nya behandlingsformer mot ångest.
”Detta samspel har med sin ångestdämpande effekt en enorm potential för framtida utveckling av terapier mot ångest,” säger Dr Valentina Mosienko, lektor i neurologi vid University of Bristol.