Det finns mycket kvar som forskarna inte vet om Alzheimers sjukdom.
Men sömnens betydelse för demenssjukdomen har med tiden dokumenterats i ett flertal studier.
Det ser ut som om personer med Alzheimers sjukdom sover sämre än friska äldre personer – och att sömnbrist kan medföra några av de förändringar i hjärnan som kännetecknar Alzheimers sjukdom.
Nu har en grupp amerikanska forskare emellertid hittat en lösning som kanske kan bryta den onda cirkeln.
Det receptbelagda sömnmedlet suvorexant, som säljs under namnet Belsomra, ser nämligen ut att minska ansamlingen av de skadliga klumparna av två slags proteiner i hjärnan, som har kopplats till utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Det handlar närmare bestämt om proteinerna amyloid och tau.
Det framgår av en studie som har publicerats i Annals of Neurology.
Även om de resultaten hittills tyder på att pillret kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, så påpekar forskarna att de inte rekommenderar att sömntabletten intas för att förebygga sjukdomen.
Det behövs fler studier innan man med säkerhet kan konstatera sambandet och eventuellt rekommendera en viss dos. Resultaten strider också mot tidigare forskning som har indikerat att sömntabletter kan öka risken för Alzheimers sjukdom hos vissa grupper av äldre personer.
Prover varje halvtimme
Forskarnas studie pågick under två nätter och omfattade 38 personer i åldern 45 till 65 år, som varken uppvisade tecken kognitiv nedsättning eller upplevde sömnproblem ännu.
Forskarna inledde sina tester genom att ta prover av deltagarnas ryggmärgsvätska.
Alzheimers sjukdom kan förstöra hjärnan på två sätt
Plackbildning i hjärnan: Speciella amyloidproteiner kallade betaamyloider ansamlas i klumpar mellan hjärnans celler. Klumparna kallas amyloida plack och skadar hjärnans vävnad.
Trasselbildning: Proteinet tau, som har en trådliknande struktur, trasslar in sig i andra tauproteiner och bildar "härvor" inuti nervcellerna. De förstör exempelvis nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra.
En timme senare gav de deltagarna en hög respektive en låg dos suvorexant eller ett placebopiller.
Under de följande 36 timmarna fortsatte forskarna att samla in prover från deltagarna varannan timme för att mäta hur deras nivåer av de båda proteinerna, amyloid och tau, förändrades.
Hade tydlig effekt
Utifrån resultaten kunde forskarna avläsa en tydlig effekt av sömntabletterna.
I ryggmärgsvätskan hos de personer som hade fått den höga dosen av suvorexant minskade nivåerna av proteinet amyloid med 10-20 procent.
Samtidigt minskade nivån av en specifik typ av proteinet tau, känt som hyperfosforylerat tau, med 10-15 procent.
Det syntes ingen signifikant skillnad i proteinnivåerna hos de personer som fick en låg dos suvorexant och dem som fick placebo.
Enligt forskarnas resultat ökade koncentrationerna av hyperfosforylerat tau igen inom 24 timer efter intaget av sömnmedlet, medan amyloidnivån förblev låg i högdosgruppen jämfört med placebogruppen.
När forskarna gav gruppen som fick en hög dosering av sömnmedlet ännu en dos under försökets andra natt, så föll nivåerna av de båda proteintyperna igen.
Forskarna hoppas att framtida studier ska visa om behandling med sömnhjälp ger en varaktig effekt på proteinnivåerna i hjärnan – och därmed sannolikt hämmar eller bromsar risken att utveckla Alzheimers sjukdom.