”De anhörigas sjukdom” blir allt vanligare: Här är demensforskarens bästa råd för att förebygga sjukdomen
Var tredje sekund utvecklar en människa i världen demens. En ledande demensforskare delar med sig av sina kunskaper, så att du vet vad du kan göra för att minska risken.
Social samvaro är en av de saker som stimulerar hjärnan och minskar risken för demens.
Som barn gick demensforskaren Laura Booi runt i korridorerna på ett kanadensisk vårdhem, där hennes mamma arbetade som skötare.
Mot slutet av dagen hände det ofta att mamman hittade Laura i samspråk med någon av de äldre inne på ett av rummen. Den lilla flickan uppskattade verkligen de boendes sällskap. Hon tyckte om att dela med sig av sina tankar vid en tidpunkt i de äldres liv då deras hjärna inte riktigt hängde med längre.
Intresset för äldre personers välmående bar Laura Booi med sig in i sin begynnande demente morfars hem, i vilket hon som ung flyttade in.
Karriärvalet växte fram ur frustration
Hemma hos sin morfar började Laura intressera sig för diagnosen. Hon insåg snart hur lite kunskap det fanns om demens, som även kallas ”de anhörigas sjukdom”.
Samtidigt var hon frustrerad över samhällets oförmåga att göra något åt den utbredda sjukdomen.
När demenssjukdomen väl hade konstaterats gav systemet upp. För morfadern fanns ingen hjälp att få.
I dag kämpar Laura Booi, med sina egna ord, för sin numera avlidne morfars sak i efterhand.
Laura är en erkänd senior forskare på Center for Dementia Research vid Leeds Beckett University i England, där hon studerar hur man kan hålla hjärnan ung och minska risken för demens senare i livet.
Hon är en framstående demensforskare och delar här med sig av sina kunskaper om vad du själv kan göra för att förebygga demenssjukdom.
Vad skulle du önska att alla visste om demens?
Att demens kan drabba oss alla, oavsett ålder, kön och livsstil. Det är många som tror att demens bara drabbar äldre personer.
Vi behöver vara uppmärksamma på diagnosen och sannolikheten att vi själva kommer att utveckla demens senare i livet.
Hos ett fåtal individer ligger det tyvärr i generna, men trots att specifika gener kan öka en individs risk för ärftliga typer av demens, så minskar hälsosamma livsstilsfaktorer i hög grad risken för de flesta demenssjukdomar, även de som har ett genetiskt ursprung.
Faktum är att 60 procent av alla demenssjukdomar är kopplade till livsstilsfaktorer.
Det är också viktigt att känna till att demens har att göra med ojämlikhet. Om du kommer från fattiga förhållanden eller från en lågutbildad familj är risken för demens större än för personer från samhällslager med högre utbildningsnivå.
Om du är kvinna löper du två–tre gånger större risk att utveckla demens. Även att tillhöra en etnisk minoritet kan innebära en förhöjd risk för demens.
Vad kan man göra för att förebygga demens?
Forskarna är ense om att det som är bra för hjärtat även är bra för hjärnan.
Det innebär att du kan minska risken att drabbas av en demenssjukdom på många olika sätt.
Det här är vad forskarna säger just nu:
Ät en hälsosam, välbalanserad kost. Du kan med fördel ersätta processade livsmedel med färsk frukt, grönsaker, baljväxter, mjölk och kött.
Motionera regelbundet, så att du håller en rimlig vikt. Om du är överviktig kan till och med en viktnedgång motsvarande fem–tio procent av din övervikt bidra till att väsentligt minska din risk för demens.
Det är viktigt att sitta mindre, så försök tänka på att ställa dig upp lite oftare och röra på dig med jämna mellanrum – och välj trapporna, gå uppför rulltrappor och prata i telefon medan du står upp.
Om experten
- Laura Booi har en kandidatexamen i hälsopsykologi vid University of British Columbia i Kanada och en doktorsgrad i gerontologi vid samma universitet.
- Hon arbetar till vardags som senior forskare på Center for Dementia Research vid Leeds Beckett University i England och är även verksam som föreläsare och konsult inom området.
- Booi forskar för närvarande på hur unga vuxna i åldrarna 18–39 år kan minska risken för demens. Det är den första internationella studien som undersöker hur denna demografiska grupp kan göra detta.
- Booi är en ivrig förespråkare för global demensforskning och grundare av nätverket World Young Leaders in Dementia.
Sluta för allt i världen röka. Många år av rökning kan öka risken för Alzheimers sjukdom med 50–60 procent.
Håll din alkoholkonsumtion inom de rekommenderade gränserna.
Håll ett öga på ditt blodtryck och din kolesterolhalt under hela livet. Vänta inte med det tills du börjar komma upp i åren.
Vilka andra råd skulle du ge personer som vill minska risken för att utveckla demens?
Var social.
Social isolering och ensamhet ökar risken för demens. Att vara social gör underverk för hjärnan. När du umgås med personer som du tycker om stimuleras hjärnan.
Sök därför kontakt med andra människor, även om det kan kännas svårt.
Tänk också på att skydda din hjärna från fysiska skador.
Använd hjälm om du cyklar eller håller på med en sport där du riskerar att skada hjärnan på något vis. Hjärnan är din bästa vän, så ta väl hand om den.
Vad bör jag undvika för att minimera risken för demens senare i livet?
Faktum är att saker som föroreningar, våld i nära relationer och hörselnedsättning ökar risken för demens senare i livet.
Det innebär inte att man automatiskt får demens, men man har en förhöjd risk att utveckla sjukdomen.
Det kan vara svårt att undvika alla riskfaktorer helt och hållet, men det är väl värt att göra ett försök.
Oavsett om du har en genetisk koppling till demens eller inte är det viktigt att främja hjärnans hälsa och på så vis minska risken för demens.
Det gäller i alla skeden av livet. Det är aldrig för sent.