Övervikt förkortar livet med mellan två och fyra år, men en avgörande faktor för dödligheten är var någonstans på kroppen fettet har satt sig.
Människor har naturligt olika kroppsformer. Personer där fettet samlas runt midjan benämns som äppleformade och personer där fettet samlas på lår och höfter benämns som päronformade.
Den stora skillnaden mellan kroppsformerna är att...
- ...i äppleformen lagras fettet runt organen.
- ...i päronformen fördelas fettet i större utsträckning över hela kroppen.
Kort sagt, äppelformen är farlig medan päronformen är mer hälsosam – oavsett vikt – är slutsatsen i en studie från Tehran University i Iran.
Äppleform skalar bort år från livet
Det iranska metastudien har samlat slutsatserna från 72 tidigare studie med data från 2,5 miljoner försökspersoner.
Syftet var att få fram siffror om kroppsformer, exempelvis förhållandet mellan höfter och liv, höfter och midja samt midja och omkrets på lår – och koppla siffrorna till dödligheten.
Enligt den iranska studier ökade risken för att dö med elva procent för var tionde centimeter som midjemåttet ökade.
Omvänt hade personer med mer fett på höfter och lår jämfört med magen 18 procent lägre risk att dö tidigt för varje extra fem centimeter av omkretsen på låren.
Typen av fett spelar avgörande roll
Den stora skillnaden i dödligheten mellan kroppsformerna beror på typen av fett.
- Fett på magen kallas organfett.
- Fett på lår och höfter kallas underhudsfett.
Forskarna har länge vetat att organfettet är det absolut farligaste fettet.
Enligt studier är denna typ av fett insulinresistent, vilket ökar blodsockernivån i blodet och därmed risken för att utveckla typ-2-diabetes.
Organfett är även kopplat till ökad risk för inflammationer.
Slutligen har andra försök visat att stress får organfett att frigöra flera triglycerider till blodet än underhudsfett. Triglycerider är ett fettämne som är associerat med hjärt-kärlsjukdomar.
Omvänt tar underhudsfett upp triglycerider och förhindrar att de ackumuleras i exempelvis levern, där de kan orsaka sjukdomar.
De två fetttyperna är väldigt olika och uttrycker olika gener. Forskare förmodar att vissa personer får slut på depåer för underhudsfett före andra, vilket gör att fettet i stället lagras som organfett.
Den iranska studien betonar att fett lagar blodsocker som lipider – fettämnen – som ska användas som bränsle senare och spelar en viktig roll i att exempelvis att styra aptiten.
En viss mängd fett är därför helt livsnödvändig – bara det inte är onödigt mycket av den.