HBO Nordic

Vetenskapen slår fast: Tidsresor är möjliga

Tillsammans med elsprutande djur och brinnande sprängämnen är tidsresor några av de starkaste vapen i succéserien Game of Thrones. Det låter som ren science fiction. Men i verkligheten pratar partiklar på var sin sida om jordklotet med varandra enligt en kvantteori som möjliggör tidsresor och teleportation.

Tidsresor

Bran Stark är förlamad från midjan och ned, men kan resa i tiden.

Är tidsresor möjliga?

I Game of Thrones kan Bran Stark resa i tiden och påverka både det förflutna och framtiden. Sådana tidsresor är inte möjliga i verkligheten men enligt en nyligen bekräftad kvantteori kan framtiden principiellt förändra det förflutna.

Teorin heter retrokausalitet och presenterades av två fysiker 2018. Den beskriver hur atomära partiklar som elektroner och fotoner inte bara kan förflytta sig obehindrat fram och tillbaka i tiden, utan även kan påverka fysiska tillstånd – så att din lunch i morgon kan ge dig magont i dag.

Teorin grundas på försök från 1982, då den franske fysikern Alain Aspect sammanflätade två elektroner genom att få dem att krocka med varandra.

I och med sammanflätningen koordinerades partiklarnas tillstånd så olösligt att deras spinnriktning alltid var motriktad – även när de fanns i detektorer så långt ifrån varandra att de omöjligt kunde utbyta signaler i mätningsögonblicket.

Hittills har forskare trott att koordineringen skedde snabbare än ljusets hastighet, men enligt denna teori sker den i det förflutna.

När fysiker mäter den ena elektronen och konstaterar dess spinnriktning, färdas den tillbaka till sammanflätningsögonblicket, och de två partiklarna färdas sedan framåt i tiden i koordinerat tillstånd.

Sammanflätade partiklar möjliggör tidsresa

Flera försök har visat att när fysiker låser fast den ena av två sammanflätade partiklari en spinnriktning så rör sig den andra genast åt motsatt håll – även om partiklarna befinner sig långt ifrån varandra. Enligt en ny teori sker koordineringen i det förflutna.

© Oliver Larsen

NU: Mätning låser spinn

En forskare mäter på elektron A, som tidigare har sammanflätats med elektron B. Mätningen tvingar partikeln att vridas moturs.

© Oliver Larsen

DÅTID: Partiklar koordineras i dåtid

Med fastlåst spinn färdas elektron A tillbaka till den tidpunkt då partiklarna samman­flätades. De båda elektronerna koordinerar sin spinnriktning med två fotoner, som kommer från sammanflätningen.

© Oliver Larsen

NU: Koordinering sker omedelbart

Båda elektronerna färdas fram i tiden till mätnings­ögonblicket i nuet, då en mätning av elektron B visar att den vrids moturs. Koordineringen ser ut att ske omedelbart.

Wildfire

Världens mest explosiva ämne, nitroglycerin, kan spränga en byggnad men tar inte fyr.

© HBO

Kan sprängämnen brinna?

I Game of Thrones kan substansen "wildfire" brinna i vatten och skapa explosioner som pulvriserar katedraler. I verkligheten vimlar det av flytande sprängmedel, men inget av dem kan både explodera och brinna.

När ett kemiskt ämne antänds friges energin på två sätt – förbränning eller explosion. Vid förbränning färdas eldslågan långsammare än ljudet, men färdas snabbare vid explosion.

Ett ämne kan därför inte både explodera och brinna av sig självt, men vissa ämnen kan exempelvis med hjälp av tryck tvingas att göra bådadera.

Eld

Drakar omsluter slagfälten i Game of Thrones i ett eldhav som gör storleken på armén obetydlig.

© HBO Nordic

Kan djur spruta eld?

I Game of Thrones utgör drakar effektiva massförstörelse­vapen, och deras förmåga att insvepa slagfältet i ett eldhav gör arméns storlek oviktig. I verkligheten kan inga djur spruta eld, men flera har de grundläggande förutsättningarna.

Bombarderbaggen försvarar sig mot fiender genom att avfyra en skur av bomber mot dem.

Bombproduktionen sker i skalbaggens bakkropp, där två stora körtlar bildar väteperoxid respektive så kallade hydrokinoner. Dessa ämnen blandas i en tjockväggig blandningskammare där enzymer får temperatur och tryck att öka blixtsnabbt.

Via en ventil baktill skickar skalbaggen ut kokheta, frätande droppar i luften. För att de brännbara gaserna ska ta fyr krävs det en tändsats. Rent teoretiskt kan gnistan genereras av mineraler, till exempel i tänder som slås ihop, eller från elektriska organ i exempelvis en ål.

En skalbagge har utvecklat en försvarsmekanism som bara är en gnista från att likna drakeld.

Körtlar bildar brandfarlig vätska

Två körtlar i skalbaggens bakkropp producerar vätskorna väteperoxid och hydrokinon. När skalbaggen hotas friger den vätskorna till en kammare, där de blandas och tillsätts ett enzym som utlöser en kemisk reaktion.

1

Skalbaggen avfyrar glödhet gas

Reaktionen utvecklar värme som får en frätande, kemisk förening att sprutas ut som vätska, ånga och gas med en temperatur nära 100 °C och mer än 70 pulseringar på under en sjundedels sekund.

2
© Nature Production/NaturePL

Vargar

Alla medlemmar i Stark-familjen är utrustade med en tam jättevarg.

© HBO Nordic

Hur stor kan en varg bli?

I familjen Stark har varje medlem en tam jättevarg, en direvarg, som faktiskt har spridit skräck även i verkligheten.

Under en period för 125 000–10 000 år sedan levde direvargar, Canis dirus, i Nord- och Sydamerika. Med en vikt på 110 kilo var de förhistoriska vargarna 25 kilo tyngre än dagens gråvargar och störst bland hundarnas förfäder.

Vargarna hade större, skarpare tänder och ett 129 procent mer kraftfullt bett. Tandsystemet, som troligen kunde bita av ben, användes till att fälla bland annat bisonoxar och jättesengångare.

Den förhistoriska direvargen var i genomsnitt en meter hög och 180 centimeter lång.

© Mariomassone & Momotarou2012