Denna mäts i gray, förkortat Gy. Tröskeln för strålningssjuka ligger vid omkring 0,5 till 1 Gy. Överskrids denna gräns, får man symtom som illamående, aptitlöshet, kräkningar och yrsel. De långsiktiga effekterna av små doser är svårare att följa och mäta. Man har dock gjort sannolikhetskalkyler.
Till exempel har man efter Tjernobylolyckan försökt beräkna den långsiktiga risken för skador på dem som utsatts för 0,9 Gy, en relativt låg strålningsdos. I en population på fem miljoner förväntar forskarna fem extra dödsfall i cancer per år.
Cancerrisken vid strålning beror på att själva cellkärnan som innehåller DNA-molekylen är särskilt känslig för strålning. Det kan medföra att cellerna börjar dela sig okontrollerat, vilket kan leda fram till cancer.
De av kroppens celler som delar sig snabbast är extra utsatta för strålskador. Det gäller de celler i benmärgen och i matsmältningsorganens slemhinnor som hela tiden förnyas, medan till exempel hjärncellerna är mindre utsatta.
Strålningsdoser på mellan två och tio Gy kan leda till döden inom loppet av ett par veckor eller månader som följd av benmärgssyndrom – cancer.
En dos på över fem Gy räknas som dödlig. Mellan 10 och 20 Gy leder till döden inom loppet av tre till tio dagar på grund av skadat tarmsystem och inre blödningar, medan doser på över 20 Gy förstör centrala nervsystemet och dödar den drabbade personen på ett par minuter till två dygn. I regel beror detta på att andningsfunktionen förlamas.
