Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Supernova

Hur bildas tunga grundämnen?

Väte och helium är de vanligaste grundämnena i universum, men hur bildas de tunga grundämnena?

I universum som helhet är grundämnen tyngre än väte och helium extremt sällsynta. Universum består av i runda tal tre fjärdedelar väte och en fjärdedel helium, medan mängden av alla andra grundämnen tillsammans utgör mindre än en procent.

Det hänger ihop med att universum vid Big Bang bildades med det nuvarande förrådet av väte och helium. Alla andra grundämnen har därefter med stora problem bildats i stjärnorna. Hur svår denna process har varit visar sig i att mindre än en procent av det ursprungliga vätet har kunnat omvandlas till tyngre grundämnen under de mer än 13 miljarder år som universum har existerat.

Uppbyggandet av grundämnen i stjärnorna sker genom en serie fusionsprocesser. Dessa processer kan dock bara fungera upp till järn, som har atomnummer 26. Det beror på att fusionsprocesser med utgångspunkt i järn förbrukar mer energi än de utvecklar. Bildningen av grundämnen tyngre än järn, till exempel uran som har atomnummer 92, är en så svår process att den i själva verket är nästan omöjlig. I universum utgör ämnen tyngre än järn mycket riktigt också bara en miljondel av alla grundämnen. Det är därför som metaller som guld, platina och uran är så sällsynta och dyrbara.

Bildas i supernovaexplosioner

Alla grundämnen tyngre än järn bildas i supernovaexplosioner genom en reaktion som kallas neutroninfångning. I samband med ett supernovautbrott produceras väldiga mängder neutroner, och då neutroner är elektriskt neutrala, kan de utan problem tränga in i de befintliga atomkärnorna av järn eller lättare grundämnen. Därvid bildas isotoper med ett mycket stort neutronöverskott, som resulterar i instabila radioaktiva kärnor.

Således kan en järnatom blixtsnabbt hinna fånga in upp till fem neutroner, varvid den blir så instabil att den direkt sönderfaller till kobolt, som har atomnummer 27. På detta sätt kan det byggas upp grundämnen som är tyngre än järn, Det är dock endast mycket kort tid som står till förfogande i den enskilda supernovan, innan neutronstrålningen försvinner, och det är bara en liten bråkdel av stjärnorna – de allra tyngsta – som slutar sina dagar som supernovor.

En ny teori går därför ut på att större delen av de tyngsta grundämnena, som guld och uran, har bildats vid de ännu våldsammare reaktioner som äger rum när två neutronstjärnor kolliderar.

Läs också:

Periodiska systemet

Hur uppstod grundämnena?

1 minut
jern smed
Periodiska systemet

Det periodiska systemet: Järn

1 minut
Grundämnen
Periodiska systemet

Grundämnen - läs om jordens fantastiska grundämnen

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj