Nu väger ett kilo äntligen ett kilo
I många år har kilots vikt gått upp och ned, men nu har forskare hittat fram till en fast vikt för enheten genom att använda fysiska konstanter.
Under glasklockor på Internationella byrån för mått och vikt i Paris står en omsorgsfullt utformad cylinder av platinum iridium.
Sedan 1889 har cylindern definierat vikten av ett kilogram. Under många år har massans vikt dock varit instabil och forskarna har därför varit på jakt efter ett stabilt alternativ: En definition av kilot utifrån konstanter i stället för ett fysiskt objekt.
Du ökar inte i vikt
En mer exakt beräkning av Plancks konstant har gett forskare chansen att konstatera en ny definition av ett kilogram. Generalkonferensen för mått och vikt, som har ansvar för de så kallade SI-enheterna, har genomfört förändringen, så att kilogrammet nu är fastslaget utifrån Plancks konstant.
Den nya definitionen kommer inte förändra synen på vikten i badkläder på stranden eller påverka små vardagsberäkningar, men i större skala kommer det nya kilogrammet möjliggöra större precision i beräkningar av exempelvis planeters vikt.
Små partiklar ligger bakom varierande vikt
Utöver originalet i Paris finns det kopior av kilot på olika ställen i världen. Dessa visar tydligt att en fysisk utgåva inte är något att räkna med. Vissa av de officiella kopiorna har ökat med 50 mikrogram på drygt 100 år, medan andra kopiors vikt både har gått upp och ned.
Trots noggrann bevaring kan objekten nämligen mista atomer eller absorbera molekyler från luften.
Den nya definitionen av kilogrammet får även betydelse för tre andra enheter. Ampere (elektricitet), Candela (ljusstyrka) och mol (substansmängd) ska på sikt få nya definitioner, uträknade utifrån det nya kilogrammet.