Shutterstock
Sort hul

Gott nytt år! Här är vetenskapens största bedrifter under 2010-talet

Ett nytt decennium är på intågande och om det för med sig lika många vetenskapliga innovationer som sin föregångare kommer 2020-talet att bli en riktig fest för forskarna.

Gensax gav oss makt över liv

Genetikernas största paket under julgranen på 2010-talet var gensaxen CRISPR. Snart kan sjukdomar som muskeldystrofi och blindhet botas.

Gensaxen CRISPR användes för första gången 2015 och gör att forskarna kan redigera gener med oerhörd precision. Tekniken är så effektiv att den har potential att utrota världens alla genetiska sjukdomar.

CRISPR fungerar genom att en så kallad genetisk spårhund söker upp den gen som ska manipuleras.

Därefter klipper ett enzym itu båda strängarna i dna-spiralen, varefter den oönskade genen – exempelvis en sjukdomsgen – tas bort och strängarna sätts ihop igen.

Kan skapa hälsosammare livsmedel och bota sjukdomar
Utöver att ta bort sjuka gener kan genetikerna föra in en ersättningsgen i hålet, vilket kan tillföra organismen nya egenskaper.

I lantbruket kan metoden exempelvis skapa hälsosammare livsmedel genom att förhindra att allergener tar sig in i våra grödor.

Störst potential finns dock inom medicinen. Lyckade kliniska försök ger hopp om att bota cancer medan djur-försök har lett till förväntningar om att vi en dag kan bota muskeldystrofi, cystisk fibros och blindhet

En annan möjlighet är att utrota ärftliga sjukdomar via gen-redigering av befruktade ägg där de manipulerade arvsanlagen förs vidare i alla kommande generationer.

Forskarna oroar sig dock för att CRISPR ska miss-brukas för att skapa så kallade designade barn med blå ögon, matematisk talang, stor empati eller starka muskler.

Forskarna har givit fem apor ärftliga sjukdomar genom att redigera deras gener.

© China News Service/Getty Images

Gravitationsvågor avslöjade kosmisk smäll

När stora massor accelereras snabbt eller kolliderar utlöses gravitationsvågor som rullar genom universum och sätter själva rumtiden i svängning.

2015 fångade LIGO-detektorerna i USA för första gången upp gravitationsvågor från en kollision mellan två svarta hål.

Två år senare observerade forskarna en kollision mellan två neutronstjärnor som smälte ihop till ett svart hål.

Flera olika teleskop observerade den efterföljande ljusshowen och bevisade att korta gammaglimtar härstammar från kollisioner mellan neutronstjärnor.

Dessutom bidrog observationerna till att bekräfta Einsteins relativitetsteori som redan för över 100 år sedan förutspådde gravitationsvågornas existens.

Stjärndans skapade svängningar i rymden

© Claus Lunau

Neuronstjärnor kretsar runt varandra

Två neutronstjärnor ligger i omloppsbana runt varandra och avger gravitationsvågor medan banorna blir allt mindre.

Neutronstjärnornas hastighet ökar

Stjärnornas hastighet ökar och precis före kollisionen är gravitationsvågorna så kraftiga att de uppfattas av detektorer på jorden.

© Claus Lunau

Stjärnorna kolliderar

Vid kollisionen smälter neutronstjärnorna ihop till ett svart hål. Ett par procent av deras massa slungas ut i rymden och utlöser en kilonova.

Higgspartikeln försåg atomerna med massa

2012 registrerade fysikerna på CERN Higgspartikeln som ger alla atomära byggstenar sin massa.

Med fyndet har fysikernas standardteori definitivt bevisats: All materia i universum är uppbyggda av sex typer av kvarkar, tre slags elektroner och tre olika neutriner som samspelar genom utväxling av kraftöverförande partiklar.

Två energirika gammafotoner avslöjade higgspartikeln.

© T. McCauley/CERN

Artificiell intelligens slog igenom

2018 överträffade datorn för evigt människan i tankesport.

Schackprogrammet AlphaZero ställdes mot Stockfish, världens hittills bästa schackprogram, som ingen människa kan slå. AlphaZero fick bara spelets regler.

På bara några timmar spelade programmet miljontals partier med sig själv, lärde sig av erfarenheterna – och besegrade Stockfish.

© Shutterstock