Här på jorden är syremolekyler som bekant mycket vanliga, men ute i rymden är de sällsynta.
Därför var det en jätteöverraskning när rymdsonden Rosetta 2015 hittade stora mängder syremolekyler i den väldigt tunna atmosfären runt kometen 67P.
Först trodde astronomerna att syret kom från kometens inre, men 2017 lanserade fysiker vid Caltech-institutet i USA en annan hypotes.
Möjligtvis bildades syremolekylerna genom att koldioxid (CO2) från kometen först accelererades av solvinden och därefter brakade in i kometen igen.
Amerikanska fysiker har byggt en reaktor som kan framställa syremolekyler genom att skjuta koldioxid mot en guldfolie.
CO2-molekyler kraschar mot guldfolie
Nu har hypotesen bekräftats i laboratoriet och det öppnar för ett helt nytt sätt att framställa syre åt framtidens astronauter.
En forskargrupp på California Institute of Technology i USA har byggt en reaktor som efterliknar den process som sker vid kometen. I reaktorn accelereras koldioxidmolekyler och kraschar hårt in i en folie av guld.
Fysikerna kunde konstatera att resultatet av kollisionerna blev fria syremolekyler och kol.
Koldioxid trycks ihop till en syremolekyl
En CO2-molekyl skjuts mot en folie av guld, så att syreatomerna (blå) tvingas ihop (1) och bildar en syremolekyl, O2 (2), medan kolatomen isoleras.
Kan utrota koldioxid i atmosfären
Orsaken är att den enskilda koldioxidmolekylen vid kollisionen med guldfolien trycks ihop så att de båda syreatomerna tvingas närmare varandra.
I upp emot två procent av fallen kommer syreatomerna så nära varandra att de binds ihop och bildar fritt syre, det vill säga O2, medan kolatomen lämnas kvar.
Principen kan användas inte bara till syreproduktion i rymden utan kanske också utnyttjas här på jorden för att göra av med koldioxid i atmosfären.
Är du nyfiken på hur stort ditt koldioxidavtryck är? Få en överblick med vår koldioxidkalkylator!