Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Från hepatit till svarta hål: Här är naturvetenskapens Nobelpristagare

Nobelpristagarna år 2020 har räddat miljontals liv – och bevisat att även Einstein kunde ha fel. Vi förklarar bakgrunden till årets Nobelpris.

Nobelpriset i medicin

Åratal av jakt på långsam mördare hedras

Hepatit C-viruspartiklar angriper en lever

Jakten på hepatit C-virus (till höger) pågick under decennier.

© scientificanimations.com / Wikimedia Commons

Under det senaste århundradet hade en tyst mördare fått ha fritt spelrum. Upp emot 30 procent av de personer som exempelvis delade sprutor eller fick en blodtransfusion dog 20-30 år senare av leversjukdomar.

Det var först 1972 som dödsorsaken upptäcktes: Ett okänt virus som ledde till långsam men säker kronisk leverinflammation och därefter skrumplever (levercirros).

Fyra stadier av leversjukdom orsakad med Hepatit C

Fyra stadier av infektion av hepatit C visar leverns förfall: Från vänster syns en frisk lever, ärrvävnadsbildning, skrumplever och levercancer.

© Shutterstock

Nobelpriset i Medicin tilldelas i år tre forskare som samtliga har medverkat till att avslöja hemligheterna med det så kallade hepatit C-viruset:

Tre genombrott ledde till löst gåta om hepatit

Forskarnas insats har lett till tester med blodprov som upptäcker exempelvis antikroppar mot viruset och därmed kan initiera behandling av de cirka elva miljoner människor som varje år infekteras av hepatit C. Med tidig upptäckt och modern behandling kan 80-95 procent av de drabbade botas.

Nobelpriset i fysik

Astronomer hittade Einsteins svarta hål

Svart hål

Det supermassiva svarta hålet som utgör centrum i galaxen M87. Det första svarta hålet som någonsin har fångats på bild.

© ESO

När Albert Einstein utvecklade sin generella relativitetsteori 1915 utformade han ett fenomen som kunde förklara vad som påverkade himlakropparnas rörelser i universum. Fenomenet kallade han en singularitet, och senare tillkom beteckningen "svart hål".

I flera år antog astronomer – och även Einstein – att de svarta hålens existensberättigande uteslutande var att få ekvationen att stämma, men att dessa svarta hål inte fanns i den fysiska verkligheten. I dag är det inga astronomer som tvivlar på deras existens och förra året tog astronomer den första bilden av (skuggan från) ett svart hål.

Forskarna har kartlagt de svarta hålens anatomi

1 / 4
1234

Dagens astrofysiker tror att alla svarta hål är uppbyggda på samma sätt. De kan ha olika massa och deras rotation kan variera, men i övrigt består de – inifrån och ut – av en singularitet (1), en händelsehorisont (2), en ergosfär (3) och en tillväxtskiva (4).

De stora genombrotten i jakten på svarta hål kan vi tacka årets tre Nobelpristagare i fysik för:

  • Brittiske Roger Penrose kombinerade år 1965 matematik och fysik och kunde på så sätt bevisa att svarta hål faktiskt existerar – och att Einsteins relativitetsteori stämmer.
  • Amerikanen Andrea Ghez och tysken Reinhard Genzel har sedan 1990-talet pressat världens största teleskop för att avslöja att stjärnorna i mitten av Vintergatan rör sig runt ett objekt som inte kan vara något annat än ett så kallat supertungt svart hål.

Forskarnas bedrifter har format förståelsen av svarta hål som den centrala aktören i galaxers utveckling och som centrum för samtliga stjärnsystem.

Nobelpriset i kemi

Forskare hittar redigeringsknappen för dina gener

© Shutterstock

1987 hittade forskare ett mystiskt mönster som återkom i bakteriers genetiska material. Under 2000-talet började forskningen tyda på att mönstret, som kallades CRISPR, var en del av det genetiska försvaret mot invaderande virus.

Studier visade att bakterier byggde in delar av virus-dna i sitt eget dna. Dessa CRISPR-sekvenser gjorde det möjligt för bakterierna att känna igen ett framtida virusangrepp och slå tillbaka.

2012 pekade Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna ett enzym som kallas Cas9, som var ansvarigt för att klyva virus-dna och klippa in det i bakterien. Med hjälp av den kunskapen kunde de förvandla försvarssystemet till ett klipp och klistra-verktyg som fick namnet CRISPR-Cas9, som kan klippa in gener i alla levande organismer och på så sätt exempelvis förädla växter och även bota genetiska defekter.

Ny genteknik hittar själv fram till målet

Genverktyget CRISPR-Cas9 är en ny och betydligt mer exakt metod för redigering av gener. Metoden gör det enkelt att tillföra nya egenskaper till kända växter och djur eller släcka oönskade gener.

För sin prestation belönas de nu med Nobelpriset i kemi.

Utvecklingen i verktygets möjligheter utvecklas i snabb takt. Forskare har redan använt tekniken till att rätta till genetiska defekter som gör barn blinda. På sikt kan CRISPR-Cas9 rätta 89 procent av alla kända sjukdomsframkallande genentiska fel och på så sätt även ta itu med livshotande sjukdomar som aids och cancer.

Läs också:

Medicin

Bortglömd bakterie kan rädda miljontals liv

2 minuter
Einstein tavle
Relativitetsteorin

Einstein kröker universum

8 minuter
Fysik

Sju frågor till Nobelpristagaren Gerard 't Hooft

6 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj