1859 träffades jorden av den största solstormen i senare tid.
Under loppet av ett dygn drabbades vår planet av strömmar av solpartiklar som kortslöt telegrafsystem över hela världen, och partiklarna fick norrskenet att sträcka sig så långt söderut som till Karibien.
Föreställ dig en kosmisk strålningsstorm som är drygt 80 gånger starkare, som kan pågå i flera år och som träffar vår planet i dag. Det kommer att stänga av i princip alla våra satelliter, alla internetanslutningar och all elektriska infrastruktur.
Dessa strålningsstormar kallas Miyake-händelser. De kolliderar med jorden ungefär vart 1 000:e år, och en ny kan träffa oss inom ett decennium.
Detta visar en studie av radioaktiva isotoper i årsringar hos träd från University of Queensland i Australien, vars resultat har publicerats i tidskriften Proceedings of the Royal Society A.
Årsringar skvallrar
Miyake-händelser är uppkallade efter fysikern Fusa Miyake, som redan 2012 hittade dolda astrofysiska data i årsringarna hos cederträ och tallar. Dessa visade att en gigantisk strålningsstorm hade träffat jorden år 774 e.v.t. (efter vår tideräkning).
Mer exakt fann hon en hög koncentration av radioaktiva isotoper i form av kol-14 i trädens årsringar.
Det är i årsringar som dessa som radioaktiva isotoper kan skvallra om det förflutna. Varje ring representerar ett år, där ringarna ytterst mot barken är de nyaste.
När högenergipartiklar träffar kväveatomer i den övre atmosfären bildas radioaktivt kol-14, som är den form av kol som kan "leva" längst.
De hittar ofta in i växternas kolkretslopp och därför innehåller gamla trädringar kol-14 som kan berätta om strålningshändelser från förr.
Andra Miyake-händelser har inträffat under åren 993 e.v.t. och 660, 5259, 5410 och 7176 f.v.t. (före vår tideräkning).
Forskare tror att det är utbrott från solen som orsakar de massiva stormarna, men den teorin utmanas av den nya studien.
Illustration av solvinden som slår mot jordens magnetfält. Kosmisk strålning träffar också jorden, och en del är så stora och massiva att de kan kortsluta våra satelliter, nätverk och elektricitet.
Stormformationerna är ett mysterium
Forskargruppen bakom den nya studien granskade alla tillgängliga årsringdata. Där kunde de utläsa kolintensitet, tidpunkter och varaktigheter för att definiera händelser som motsvarade Miyake-händelser.
Forskarna förvånades över att de tidigare upptäckta Miyake-händelserna inte sammanföll med de stora energiladdningarna hade skjutits ut från solen.
I själva verket har annan forskning visat att hög solaktivitet ökar solvinden, vilket hjälper till att skydda jorden från kosmisk strålning.
Däremot tror forskargruppen att kosmisk strålning utanför vårt solsystem kan ha hittat fram till jorden under en period då solen nästan inte hade några solfläckar eller solutbrott som kan skydda mot strålning utifrån; ett så kallat solminimum.
Ett annat alternativ är att Miyake-händelser inte har något med solen att göra, utan i stället utlöses av supernovor eller andra kosmiska händelser som starkt magnetiska neutronstjärnor.
Trots att forskarna inte har något definitivt svar på vad som orsakar Miyake-händelserna fann de att minst en Miyake-händelse varade i mer än ett år. Det finns indikationer på att andra har varit längre.
Det betyder att jorden kan riskera att hamna i en kosmisk strålningsstorm som kan pågå i flera år.
Dessutom tror forskare att det finns en procents chans att en Miyake-storm kan träffa jorden inom det kommande decenniet.
I en värld som vår som är beroende av elektricitet kan detta få katastrofala konsekvenser. Därför måste vi undersöka hur dessa kosmiska strålningsstormar bildas. På så sätt kan vi ta reda på hur vi kan skydda oss i framtiden, avslutar forskarna.