Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

© Shutterstock
Fysik - Fenomen inom fysiken

Den smarta Tour de France-cyklisten hoppas på regn

Tour de France är snart igång. Lördagen den 6 juli kl. 11.55 ger sig cyklisterna iväg. Det är nu all träning ska ge resultat i nästintill bestialisk brutalitet. Alla vill vara först över mållinjen. Och den smarta cyklisten vet vad som behövs: Regn.

Luftmotståndet är cyklistens värsta motståndare, men motståndet är mindre om luften har en hög halt av vattenånga.

Därför kommer en cyklist i fuktig luft att uppnå en högre hastighet om han eller hon trampar lika hårt på pedalerna som en cyklist i torr luft.

Vattenånga minskar luftens densitet, så att samma mängd luft väger mindre. Därmed gör den också mindre motstånd mot rörelse.

Cyklisten knuffar alltså undan mindre luftmassa vid cykling i fuktig luft.

Luftens temperatur har samma effekt. Ju varmare luften är, desto mindre motstånd gör den, och varm luft kan dessutom innehålla mer fukt än kall

Sommarluft gör mindre motstånd

Luftmotståndet minskar i takt med att mängden vattenånga i luften ökar. Ju varmare luften är, desto mer ånga kan luften innehålla, så teoretiskt går det lite lättare att cykla på sommaren.

Varm luft gör svetten mindre effektiv

I praktiken finns det dock en övre gräns för hur varm och fuktig luft får vara i förhållande till cykling.

När temperaturen stiger svettas Tour de France-cyklisterna mer. Men når luftfuktigheten er för hög, förångas svetten sämre och kroppen kyls därför ned mindre effektivt.

Rent hypotetiskt: Om luftfuktigheten är 100 procent och lufttemperaturen 30 grader så upplever kroppen temperaturen som att den är 44 grader.

Det försämrar markant en cyklists prestation på pedalerna.

Värme gör cykeln snabb och dig långsam

Cykeln skär lättare genom fuktig luft eftersom lätta vattenmolekyler tar upp platsen för de tyngre syre- och kvävemolekylerna.

Atmosfärisk luft utgörs framför allt av kväve och syre. Då atomerna i gasernas molekyler är relativt tunga har torr luft en så kallad molvikt på 29,3 gram.

Vattenmolekyler är lättare än syre och kväve. Fler vattenmolekyler i luften sänker molvikten till 26,7 gram, så att samma mängd luft väger mindre.

Läs också:

Fenomen inom fysiken

Kan syre få luft att brinna?

1 minut
Fenomen inom fysiken

Förstå magnetism på 5 minuter

5 minuter
Fenomen inom fysiken

Finns oändlighet i verkligheten?

30 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj