Vad är plasma?
Varje gång vi ser en blixt ser vi faktiskt plasma. Plasma är det fjärde aggregationstillståndet jämte de tre välkända gasform, flytande form och fast form.
Alla ämnen ändrar aggregationstillstånd när temperaturen stiger. Det känner vi till från exempelvis vatten.
När temperaturen är under noll grader blir vatten till is, vilket innebär att atomerna är fastlåsta i ett gallerverk.
Över fryspunkten blir vattnet flytande. Gallerverket går då sönder, varefter molekylerna blandas. När vattnet värms till 100 grader, kokpunkten, övergår det till en gas i form av vattenånga. Molekylerna rör sig då fritt i tre dimensioner.
Det är de tre aggregationstillstånd som vi är bekanta med. Men om vi fortsätter med uppvärmningen till över 1 000 grader delas vattenmolekylerna upp i syreatomer och väteatomer.
Och sedan, vid cirka 10 000–12 000 grader, sker övergången till det fjärde aggregationstillståndet: Värmen sliter loss elektroner från atomkärnorna och därmed omvandlar gasen till plasma.
I detta tillstånd rör sig positiva joner, som består av protoner och neutroner, och negativa elektroner fritt mellan varandra, vilket gör plasmat elektriskt ledande.
Blixtar skapar plasma eftersom de värmer upp luften till upp emot 25 000 grader. Den intensiva värmen skalar bort elektronerna från luftens kväve- och syreatomer och omvandlar dem från gas till en vit lysande plasma.