Hur fungerar ett tomtebloss?

I regel skall man hålla sig på behörigt avstånd från fyrverkerier, men ett tomtebloss kan man hålla i handen. Vad består dess gnistor egentligen av?

Två-tomtebloss-bredvid-varandra
© Shutterstock

Ett tomtebloss består av en metalltråd, som är doppad i en speciell pasta. Denna pasta innehåller i huvudsak bariumnitrat, aluminium och små järnpartiklar. När den antänds, ger bariumnitrat och aluminium tillsammans så hög temperatur att de små järnpartiklarna börjar brinna. Samtidigt stiger trycket i pastan så mycket att järnpartiklarna slungas ut. Ute i luften förenas järnet med syre och fortsätter därför att glöda. När vi upplever ett regn av gnistor, är det alltså glödande järn vi ser, men eftersom den enskilda gnistan är så liten, kyls den snabbt av och är i regel helt kall, när den träffar golvet. Gnistorna är för övrigt av samma slag som dem man ser när man kapar eller slipar metall med en vinkelslip. För att den kemiska reaktionen inte skall avstanna, måste tråden vara av metall. Metallen leder hela tiden värmen vidare och startar därför förbränningen längre fram i tomteblosset, som i typiska fall har en brinntid av en minut. Temperaturen i ett tomtebloss är mycket hög, över 1500°C, så man kan faktiskt bränna sig rejält på det. Även om tomtebloss vanligtvis betraktas som en tämligen oskyldig form av fyrverkeri, finns det exempel på att de orsakat ögonskador. Mindre barn bör därför aldrig hålla i eller leka med tomtebloss, och man bör dessutom alltid hålla tända tomtebloss med helt utsträckt arm, så att avståndet till kroppen blir så stort som möjligt.