Fyra typer av regnbågar
Regnbågar ser olika ut. Läs här om fyra olika typer.
Från Vetenskapens Universum: Vi är vana vid att se regnbågari samband med solsken regniga dagar, men fenomenet uppträder överallt där det finns vattendroppar och ljus. Beroende på dropparnas storlek, ljusets källa och iakttagarens placering kan regnbågen se olika ut, trots att principen är densamma.
Övertaliga bågar
Ibland kan man under den primära regnbågen se en rad extra bågar, som inte bildas på samma sätt som själva regnbågen. Dessa bågar bildas för att ljusstrålarna i en regndroppe kan förstärka och försvaga varandra (även kallat interferens). För att de skall bli synliga är det nödvändigt att regndropparna har väldigt lika storlek.
Månbågen
Regnbågar förknippas oftast med solljus, men även kraftigt månsken som vid fullmåne kan bilda regnbågar. Färgerna är emellertid svaga eller så syns de inte över huvud taget, eftersom vårt färgseende är dåligt på natten. Månbågen ser därför oftast vitaktig ut.
Dimbågen
Dimma består av vattendroppar, som är så små att de olika färgerna breds ut och blandas så mycket att det bildas en bred, vitaktig regnbåge. Därför associeras denna regnbåge inte alltid med vanliga regnbågar.
Regnbåge vid vattenfall
En regnbåge bildas ofta i dropparna från de brusande vattenmassorna i ett vattenfall. Här kan man ha turen att få se hela den cirkelrunda regnbågen, om man ser ned på dropparna från en plats ovanför fallet.