Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

5 minuter om: Magnetism

Varje dag går du runt på en gigantisk magnet – jorden. Jordklotets magnetfält fungerar som en sköld som skyddar planetens liv mot skadlig strålning från solen och rymden. Men magnetism är också anledningen till att datorn kan lagra data och att generatorn i vindkraftverket kan skapa elektricitet.

Shutterstock

Magnetism = elektricitet

Allting har ett magnetfält – men allting är inte magnetiskt. Fälten skapas av atomernas elektriskt laddade elektroner när de snurrar runt atomkärnan, men i en del material upphäver fälten varandra, vilket innebär att det inte blir magnetiskt. Om ett material är magnetiskt kan det omvandlas till en magnet med hjälp av elektricitet eller ett starkt magnetfält.

I material som till exempel plast sitter alla elektroner ihop i par. De små partiklarna har var sitt magnetfält men upphäver varandra, så att atomerna blir omagnetiska.

Lasse Alexander Lund-Andersen

I järn sitter fyra ensamma elektroner utan något som påverkar deras ­magnetfält. Elektronerna fungerar som små stavmagneter som gör järnet magnetiskt, så att det reagerar om en magnet kommer nära.

claus lunau/shutterstock

I en vanlig järnstång ligger atomernas magnetfält huller om buller och pekar åt alla håll. Men om en kraftig magnet påverkar atomerna drar den alla de små magnetfälten i samma riktning. Rörelsen formar en samlad nord- och sydpol och järnstången blir till en magnet, så länge den påverkas av det kraftiga magnetfältet. Magnetfältet går alltid från nordpol till sydpol.

claus lunau/shutterstock

Om man virar en metalltråd runt en järnstång och skickar likström genom den kan den bli en elektromagnet. Strömmen skapar ett magnetfält som likriktar alla atomernas små magnetfält och bildar två magnetiska poler.

claus lunau/shutterstock

Nordpolen på en magnet attraherar sydpolen på en annan, och tvärtom kommer magneternas två likadana poler att repellera varandra.

claus lunau/shutterstock
© shutterstock

Tre magnetiska fakta

" 1820 var det lyckligaste året i mitt vetenskapliga liv. Det var det året jag upptäckte elektricitetens magnetiska verkan."

Fysikern H.C. Ørsted

  • Jordens geografiska nordpol är samtidigt den magnetiska sydpolen. De ligger inte på exakt samma plats, eftersom de magnetiska polerna förflyttar sig över tid.

  • Djur som fåglar, sköldpaddor, sniglar, fladdermöss, hajar och ödlor är utrustade med ett finkänsligt magnetsinne som fungerar som ett slags kompass, så att djuren kan navigera efter jordens magnetfält.

  • De flesta metaller är magnetiska, men inte alla. Koppar, aluminium och bly är omagnetiska och detsamma gäller ädelmetallerna silver och platina.

Jordens magnetfält skyddar dig

1 / 4
1234

Linjerna i jordklotets magnetfält fungerar som en sköld som avskärmar människor, djur och växter från skadlig partikelstrålning från solen och rymden. Utan skyddet bryter strålningen ner ozon­lagret i den yttre atmosfären och bland annat farlig UV-strålning från solen träffar jorden och orsakar mutationer och sjukdomar.

© Archive, Getty Images, NASA, ESA

Tidslinje

  • 1088

    Den kinesiske vetenskapsmannen Shen Gua uppfinner en magnetisk kompass. Kompassnålen magnetiseras genom att en naturlig magnetsten flera gånger förs över nålen i samma riktning. Kineserna är först med att navi­gera med kompass till havs.

  • 1600

    Den engelske naturfilosofen och läkaren William Gilbert upptäcker att jorden är magnetisk i sig själv. Upptäckten förklarar varför en kompassnål pekar norrut – mot jordens magnetiska sydpol.

  • 1820

    Var året då H.C. Ørsted för första gången upptäckte sambandet mellan magnetism och elektricitet. Med ett batteri, en metalltråd och en kompass bevisade han att båda fenomenen är resultat av samma naturkraft som Ørsted kallade elektromagnetism.

  • 1865

    Den engelske fysikern James Clerk Maxwell formulerar en teori om elektromagnetism, som inkluderar elektricitet, magnetism och ljus.

  • 1954

    Den amerikanske fysikern George Yntema skapar den första supraledande elektromagneten. En supraledande magnet skapar extremt starka och stabila magnetfält och används i dag i till exempel MR-skannrar och partikelacceleratorer.

  • 1970

    En skotsk forskargrupp bygger världens första experimentella magnetiska helkroppsskanner. Tio år senare diagnostiserar forskarna för första gången ett cancerfall med hjälp av en MR-skanner.

  • 1980

    Den amerikanska satelliten Magsat mäter hela jordens magnetfält. Fram tills dess gjordes mätningarna huvudsakligen med magnetometrar på land och därför saknades data från den del av jordklotet som är täckt av hav.

Läs också:

Fenomen inom fysiken

Magnetfält spränger forskares utrustning

1 minut
Fenomen inom fysiken

KRUT & KEMI: Så här gör du elefanttandkräm

2 minuter
Fenomen inom fysiken

Finns oändlighet i verkligheten?

30 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj