Historien säger
Hela världen reagerade med bestörtning, när historierna från de tyska utrotningslägren kom fram efter befrielsen år 1945. Historiker och lekmän diskuterar fortfarande vem som visste vad, när och hur mycket, men alla är eniga om att det som skedde var fruktansvärt.
Miljontals mördades i reguljära dödsfabriker. Barn, vuxna och gamla föstes in i gaskamrar, förgiftades och röjdes därefter ur vägen genom kremering i högeffektiva ugnar.
Auschwitz i Polen kom att stå som symbol för förintelsen. Händelserna där känner vi till från överlevande, de tyska soldaterna, dokumenten och de sovjetiska soldater som den 27 januari 1945 befriade lägret. Ändå har sentida personer betvivlat lägrens existens eller omfånget av de förbrytelser som ägde rum.
Arkeologerna säger
Arkeologer har prövat en del av de påståenden som förintelseförnekare gjort om Auschwitz. Det mest seglivade – att giftet Zyklon B inte användes – har undersökts genom analyser av väggprover från gaskamrarna.
Förnekarna hävdar att blåsyran (den verksamma substansen i Zyklon B) skulle ha avsatt blå märken på väggarna. Utifrån de kemiska analyserna kan detta dock avfärdas. Gasen fanns högst 30 minuter i kamrarna, vilket inte räcker för att bilda avlagringar. Dessutom tvättades väggarna efter varje gång, eftersom de var nedsölade av blod, urin och avföring.
Förnekarna har också avfärdat att giftgasen släpptes ned genom taket på kamrarna – trots att flera SS-män har berättat om proceduren. Arkeologiska undersökningar bekräftar existensen av kamrarna. Öppningarna, som omges av armeringsjärn i betongtaket, stämmer överens med foton från 1943 och 1944.
Undersökningar och dokumentation av Hitlers dödsläger fortsätter. Senast har arkeologer med hjälp av radar hittat massgravar med tusentals lik i lägret Treblinka i Polen.