Zodiac-mördarens brev

Så knäcker vi kryptografins svåraste koder

Kodknäckare för en envis kamp för att avslöja dolda budskap, som kan lösa mordgåtor och avslöja nazisternas sista hemligheter.

Kodknäckare för en envis kamp för att avslöja dolda budskap, som kan lösa mordgåtor och avslöja nazisternas sista hemligheter.

Wikimedia Commons

1. KRYPTOS: CIA:s sista kod vållar huvudbry

Vid CIA:s huvudkvarter i Langley, Virginia, står en två meter hög kopparskulptur, som vid en första anblick ser harmlös ut. Icke desto mindre har konstverket sedan 1990 vållat kodknäckare svår huvudvärk.

I fyra kvadrater har konstnären James Sanborn ristat in fyra kryptogram som fackmän kallar en kod. Den sista delen har inte knäckts än – inte ens av CIA:s egna analytiker.

Vetenskapens 5 svåraste koder: Så knäcker vi dem

Om den fjärde koden knäcks ska en gåta avslöjas som binder ihop konstverkets fyra koder.

© Library of Congress

De tre första kvadraterna knäcktes 1999. De två första låg dolda bakom ett så kallat Vigenère-chiffer, i vilket varje bokstav i en kod döljs i en alfabetisk text.

För att ta redan på vilken krävs det ofta att en del av koden – ett nyckelord – genomskådas eller gissas.

I den tredje kvadraten har. bokstäverna transponerats, det vill säga dolts i ett visst mönster i textfältet.

Kryptos fyra koder vid CIA
© Shutterstock

Här är Kryptos fyra koder

De dechiffrerade texterna pekar i vitt skilda riktningar.

Den första kvadraten innehåller en kort, kryptisk text som låter som en del av en gåta.

Den andra är en längre text, som bland annat innehåller en referens till en tidigare CIA-chef och en koordinat.

Den tredje är en referens till öppningen av farao Tutankhamuns grav.

Konstnären James Sanborn har gett tre ledtrådar till den sista koden: Sekvensen NYPVTT blir BERLIN efter avkodning, MZFPK blir CLOCK och QQPRNGKSS ordet NORTHEAST.

2. Tamám Shud: Litterär del av kod kan lösa mordgåta

Invånarna i Somerton, Adelaide, möttes av en fruktansvärd syn den 1 december 1948. På stranden låg en välkänd medelålders man död.

När polisen undersökte liket kunde de inte identifiera mannen. Men i en liten ficka hittade de en sekvens utriven ur en bok med orden Tamám Shud, vilket betyder "är slut" på persiska. Sekvensen kommer från diktsamlingen Rubaiyat, som polisen genast började söka efter.

Fallet fick stor uppmärksamhet 1948, därför att det kalla kriget låg och pyrde och den antagna dödsorsaken var ett ospårbart gift.

Men brottsutredningen tog fart på allvar när Rubaiyat-boken hittades och den visade sig ha ett avtryck av fyra rader som liknar en kod, skrivna i blyerts på baksidan.

Lik med kod i fickan

Kodsekvensen hittades i en bil parkerad nära stranden där det oidentifierade liket upptäcktes.

© Bletchley/Wikimedia Commons

Sedan dess har kodknäckare försökt ta reda på vad den förmodade koden betyder, men förgäves. Flera kryptografer har påpekat att texten är för kort för att utläsa några mönster från.

År 2014 hävdade en datalingvist att koden var förbokstäverna från en längre textsekvens, men en större korpussökning hittade ingen matchning i den engelska litteraturen.

3. Enigma: Rå räknekraft ska knäcka de sista enigmakoderna

Nazisternas kryptoapparat Enigma var extremt framgångsrik när Hitlers vargflock av ubåtar spred skräck i Atlanten. De krypterade meddelandena som skickades från ubåtarna kunde lätt uppfångas av de allierade, men fram till mitten av 1941 kunde ingen analytiker avkoda dem.

År 1942 introducerade tyskarna en ny version av Enigma-apparaten kallad M4, som med hjälp av en fjärde roterande bokstavsskiva krånglade till meddelandena än mer.

VIDEO: Se hur Enigma fungerar

En lång rad av de uppsnappade meddelandena från M4-apparaterna har inte avkodats än i dag.

Utmaningen består främst i att kodknäckare har svårt att utan kontext hitta nyckelorden som dagens datorer ska försöka hitta i de kodade meddelandena.

Lösningen kan vara att ge framtidens artificiella intelligens i uppgift att lösa de oknäckta enigmameddelandena.

  • Först måste den artificiella intelligensen emellertid lära sig tyska, som den talades i den tyska Kriegsmarine.
  • Därefter ska intelligensen helst förstå historien och kontexten för att begränsa sökningen.
  • Slutligen ska den tysktränade AI gå igenom vartenda möjliga meddelande bakom de krypterade bokstäverna för att kunna känna igen och peka ut ett budskap.

En enigmaapparat med tre rotorer har mer än en miljon möjliga startpositioner – och positionering var bara en av metoderna för att kryptera meddelandena.

Hobbykryptografer försöker i dag avkoda resterande enigmakodade meddelanden med hjälp av program som kör i bakgrunden på datorer som är hopkopplade i ett världsomspännande nätverk.

4. Zodiac – Korta delar av gåta kan avslöja seriemördare

I december 2020 knäckte tre hobbykryptografer den sista av seriemördaren Zodiacs berömda koder, som han under sina mordiska eskapader i slutet av 60-talet skickade till San Franciscos tidningar.

Kodknäckarna avslöjade innehållet i Z340 – den enda kvarvarande, längre koden från seriemördarens hand – i vilken mördaren hävdar att han inte är rädd för döden.

VIDEO: Så löste kodknäckare Zodiacs hemliga budskap

Men seriemördarens två kortaste koder, Z32 och Z13, är fortfarande olösta. Eftersom de består av 32 respektive 13 bokstäver har de länge ansetts vara oknäckbara.

Speciellt den kortaste är annars intressant, eftersom orden framför koden betyder: "Mitt namn är".

Med hjälp av nyckelordet från Z340 hävdar en fransk kodknäckare att de hade knäckt Z32 och Z13, som dels pekar ut ett möjligt bombmål och dels pekar ut mördaren som Lawrence Kaye – en före detta misstänkt som dog 2010.

Lösningen är emellertid inte den enda och andra kodknäckare har kommit fram till andra svar.

Matematiker från Texas har i jakten på Zodiac försökt utveckla så kallade genetiska algoritmer som med inspiration från naturen försöker utveckla den optimala lösningen.

Metoden pekade ut teckenkombinationer som potentiellt kunde matcha typiska engelska bokstavskombinationer som th och es. Med tekniken lyckades de amerikanska forskarna att knäcka de första, redan avkodade meddelandena, men de gick bet på Z32 och Z13.

5. Voynichmanuskriptet – Nonsens eller vetenskaplig guldgruva?

Under 1400- eller 1500-talet satt en okänd skribent och författade 240 tätskrivna sidor. När manuskriptet dök upp igen i början av 1900-talet väckte det stor förundran.

Ingen kunde tyda de sirliga, tätskrivna sidorna, men statistiker kan se att ordens längd och symbolkombination liknar våra dagars skriftspråk. Vissa ord upprepas också i manuskriptet i samma mönster som andra av den tidens skrifter.

Voynichmanuskriptets illustrationer

Sidorna innehåller detaljerade illustrationer som är lika gåtfulla som skrifterna.

© Wikimedia Commons

En del forskare hävdar att texten antingen är ett slags bedrägeri eller rent nonsens. Andra tror att de oidentifierade skrifttecknen är en okänd kod – exempelvis ett uppfunnet språk, i vilket varje tecken är ett ord, ljud eller stavelse.

Inte ett enda av de 170 000 skrifttecknen i Voynichmanuskriptet har avkodats än i dag.