Pythagoras stal sin berömda formel
Pythagoras sats är mycket mer än bara bokstäver och siffror. Bakom formeln döljer sig en hemlighetsfull sektledare, som både stal och mördade i matematikens namn.
I forntidens Grekland var Grekland en hyllad sektledare med ett hetsigt temperament.
Även om Pythagoras i dag är ett de mest kända namnen från forntidens Grekland, så är experter bara säkra på några få fakta om mannen bakom namnet: Han levde under 500-talet f.Kr., han var ledare för religiös sekt som ägnade sig åt talmystik, och han har gett namn till en formel (A2 + B2 = C2), som gör det möjligt att bestämma längden av en rätvinklig triangels sidor – till vilken han troligtvis inte ens var upphovsman.
Ingenting av det Pythagoras själv måste ha skrivit ned har bevarats, så vi vet bara vad andra har sagt om honom och de skissar en gåtfull bild.
Det är någorlunda säkert att han föddes på den grekiska ön Samos. Han lämnade ön och reste ut i världen och studerade av allt att döma i Egypten, Mesopotamien (i dagens Irak) och Levanten.
I mitten av 500-talet f.Kr. slog han sig ned i Kroton i Syditalien, där han grundade och blev ledare av för en sekt, vars lärjungar såg honom som en halvgud.
Bönor var strängt förbjudna
Pythagoras följare måste avlägga tystnadslöfte för att ingå i hans sekt. Källor nämner att de inte fick säga något på fem år och att de aldrig fick avslöja något om sektens regler och ritualer. De lyckades inte hålla helt tyst, för bland andra Aristoteles, som levde 200 år senare, berättar om ett flertal löjeväckande levnadsregler.
Pythagoreerna, som sektmedlemmarna kallades, tillbad matematikens logik, de var veganer och trodde på reinkarnation: att själ och kropp år åtskilda, och att själen efter döden kan vandra vidare till en annan kropp – antingen i form av en människa eller ett djur. Idén om återfödelse kan Pythagoras mycket väl ha haft med sig från sin tid i Egypten, där det var en vanligt förekommande tanke.
På den praktiska sidan hade sekten regler för i vilken ordning man skulle ta på sig skorna, att ingen fick färdas längs huvudleder och att ALDRIG äta bönor.
Den sistnämnda regeln är det svårt att hitta någon uppenbar förklaring till, men det är ännu svårare att förklara de otroliga förmågor som tillskrevs Pythagoras.
Aristoteles berättar på 300-talet f.Kr. om att Pythagoras en observerades samtidigt i två olika städer och att han under de Olympiska spelen reste sig upp och visade att ett av hans lår var gyllene – ett tecken på gudomlighet.
Kanske var Pythagoras inte bara halvgud, utan även mördare. Myten berättar om pythagoréen Hippasos, som upptäckte att kvadratroten av talet 2 är ett irrationellt tal, alltså varken ett helt tal eller ett bråk med hela tal.
När Hippasos berättade detta för Pythagoras, blev sektledaren så rasande att han kastade Hippasos i havet och lät honom drunkna. Pythagoras avskydde de irrationella talens oordning.
Lertavla avslöjar formelbedrägeri
Vi vet inte hur många av historierna om Pythagoras som är sanna. Men det är tydligen i alla fall sant att han inte alls är upphovsmannen till sin berömda formel.
En lertavla hittad i Babylon i dagens Irak visar att babylonierna kände till "Pythagoras sats" för nästan 4 000 år sedan – 1 000 år före Pythagoras.
Om den grekiske sektledaren medvetet gjorde den babyloniska lärdomen till sin egen, eller om det är eftertiden som har gett honom äran, är ovisst. Men i dag är han i alla fall olösligt förbunden med trianglar.