Fysikern William Thomson (1824–1907), som nog är bättre känd som lord Kelvin, tillskrivs i regel äran för att ha definierat den absoluta nollpunkten. I en artikel från 1848 argumenterade Kelvin för att införa en absolut temperaturskala. Han gav namn till temperaturenheten kelvin (K), där den absoluta nollpunkten är 0 K lika med minus 273,15 grader Celsius.
Redan 1699 observerade den franske fysikern Guillaume Amontons att gaser ändrar volym vid förändringar av temperaturen. Han drog slutsatsen att det måste finnas en absolut nollpunkt, där luften inte kunde dra sig samman mer. År 1787 upptäckte en annan fransk fysiker vid namn Jacques Alexandre César Charles att gasers volym reduceras med 1/273 för varje grad som temperaturen sänks under 0 grader Celsius.
Därav drog han slutsatsen att luft kommer att reduceras till minimal volym vid minus 273 grader Celsius. Det var dock britten lord Kelvin som fann den rätta förklaringen, nämligen att molekylernas rörelse avtar med temperaturen. Den absoluta nollpunkten kan definieras som ett tillstånd i vilket alla rörelser i materian har upphört.