Sedan 1938 har University of Michigan Library varit den stolte ägaren av vad man trodde var ett originalmanuskript av den kände italienske astronomen Galileo Galilei (1564-1642).
Nu har en historiker från Georgia State University påvisat att manuskriptet är en imponerande förfalskning skapad flera hundra efter Galileis död. Det uppger universitetsbiblioteket i ett pressmeddelande.
Manuskriptet är ett dokument på en sida, som ska föreställa ett utkast till ett brev. I brevet presenterar Galilei sitt nybyggda teleskop för dogen i Venedig den 24 augusti 1609.
Det mest anmärkningsvärda med dokumentet är att det tydligen avslutas med anteckningar och skisser från Galileis observationer av tre av Jupiters månar mellan den 7 och den 15 januari 1610. Det ska alltså se ut som att Galileo lade till dessa observationer ett år efter att utkastet till brevet skrevs. Utkastet till brevet skickades aldrig utan skulle enbart se ut som ett utkast till ett brev.
Detta är det dokument som är förfalskat. Den första halvan är en imitation av ett utkast till ett brev som följde med Galileis officiella presentation av ett nybyggt teleskop för dogen av Venedig den 24 augusti 1609. Den andra halvan innehåller skisser av och anteckningar om Galileis teleskopiska observationer av tre av Jupiters månar under perioden från den 7 till den 15 januari 1610. Dokumentet är dock en imitation av äkta Galileitexter.
Men nu är dokumentet bokstavligt talat inte värt mycket mer än pappret det är skrivet på.
Avslöjat av vattenstämpeln
I maj månad 2022 fick en kurator vid University of Michigan Library ett mejl från historieprofessorn Nick Wilding, som tidigare har avslöjat en förfalskning av Galileis bok "Sidereus Nuncius" från 1610.
Wilding tvivlade på att Galileidokumentet var äkta, eftersom bläckets färg, handskriften och ordvalen verkade suspekta. Därför frågade han om papprets vattenstämpel, samt hur det hade framställts.
Ända fram till 1800-talet tillverkades papper för hand och pressades i exempelvis kvarnar. Tillverkarna använde därför unika vattenstämplar för att märka sina produkter.
I dag kan historiker med hjälp av vattenstämplarna datera papper genom att anknyta dem till en viss kvarn från en specifik period.
Det visade sig att Galileimanuskriptet innehöll monogram med papperstillverkarens initialer "AS" och produktionsplatsen "BMO", som står för Bergamo.
Eftersom BMO-vattenstämplat papper inte var känt före 1770, visade sig dokumentet vara ett och ett halvt århundrade yngre än Galilei.
Vattenstämplar är svaga inristningar i ett papper, som anger vem som är tillverkaren. Det här är en annan tillverkare, daterad till 1816 från en utställning på Robert C. Williams Paper Museum i USA. Det var en liknande vattenstämpel som avslöjade att Galileidokumentet var en förfalskning.
Universitetsbiblioteket utförde därefter en självständig undersökning av dokumentet och jämförde det med en liknande förfalskning från Morgen Library and Museum i New York, som har daterats till 1790.
Känd svindlare bakom dokumentet
Det falska Galileidokumentet offentliggjordes första gången i maj 1934, när auktionsfirman American Art Anderson Galleries sålde samlaren Roderick Terrys bibliotek med sällsynta manuskript och böcker.
En affärsman och entusiastisk samlare vid namn Tracy McGregor köpte manuskriptet. Efter hans död 1938 donerades det till University of Michigan.
Enligt auktionskatalogen från 1934 hade Galileidokumentet verifierats av ärkebiskopen av Pisa, Pietro Maffi, som påstods ha jämfört dokumentet med två andra brev från Galilei.
Man lyckades aldrig hitta Maffis verifieringsbrev, men studier av de båda andra Galileibreven har visat att de är förfalskningar av den italienske bedragare Tobia Nicotra, som själv hade donerat breven till Terry.
Det var samme Nicotra som Nick Wilding tror ligger bakom det falska Galileidokumentet.
De falska dokumenten skapade Nicotra genom att riva ut tomma sidor ur gamla böcker i Milanos bibliotek, varpå han lärde sig att imitera historiska personers handstilar.
Den äkta versionen av Galileis brev finns förvarat i Stadsarkivet i Venedig och anteckningarna om Jupiters månar finns i "Sidereus Nuncius".
Galilei var den förste att observera himlakroppar som kretsade runt andra planeter än jorden – närmare bestämt tre av Jupiters månar. De finns dokumenterade i verket Sidereus Nuncius från 1610, som är avbildat ovan. Hans observationer av himlakropparna krävde att han först uppfann teleskopet. Både Stephen Hawking och Albert Einstein har kallat Galilei "uppfinnaren av modern vetenskap".