12 av de största vetenskapliga genombrotten under 2019

Fossil återuppstår som robot

Orobates pabsti kan låta som en italiensk förrätt. Men det obskyra namnet tillhör en amniot – ett ryggradsdjur som liknade en förvuxen salamander – som levde för 285 miljoner år sedan.

En otroligt välbevarad fossil av en Orabates pabsti ledde den 16 januari till att forskare kunde skapa en robot som kunde gå på exakt samma sätt som sin biologiska förfader.

Men när de kopplade ström till urtidscyborgen och såg den röra sig, så förändrade det allt de hittills hade vetat om evolutionens "gång" på mark.

Se här hur urtidsdjuret skriver om historiens gång.

Raketplan kysser rymden

På en testflygning når Virgin Galatics raketfly VVS Unity den 22 februari upp till en höjd på 89,8 kilometer över Mojaveöknen i Kalifornien.

Det speciella var – förutom raketplanets förbluffande höjd och att den steg till väders med tre gånger ljudets hastighet – att VVS Unity även hade en speciell passagerare med ombord.

Gästen var Virgin Galactics ledande astronautinstruktör Beth Moses. Hon skulle bland annat testa att raketplanets interiör inte kunde skada blivande rymdresenärer.

Rymdfartsföretaget börjar nämligen redan 2020 att skicka upp privata rymdentusiaster på en rymdresa för den nätta summan 2,5 miljoner kronor. 600 personer har redan köpt en biljett.

Du kan läsa ännu mer om Virgin Galatics rymdäventyr och deras kamp mot konkurrenterna här.

Mars förlorade sina floder och hav

Den annars dammiga och blodröda planeten var för 3,8 miljarder år sedan täckt av böljande blå vågor i form av hav och floder.

Och den 27 mars konstaterar en forskargrupp att Mars vatten fanns på planeten mycket, mycket längre än vi hittills har trott.

De tror att Mars var täckt av vatten tills bara 1 miljarder år sedan. Det förändrar ett otal Marsteorier och har skärpt fokus påhur de enorma vattenmängderna försvann från planeten.

Ett förslag på hur vattenmassorna försvann kommer från en grupp tyska och ryska astronomer som kan ha avslöjat planetens vattendränerade hemlighet med datorsimuleringar.

Svaret låg dolt cirka 15 kilometer över Mars egen yta.

Barn får malariavaccin i Afrika

Varje år tar den fruktade malariaparasiten livet av knappt en halv miljon människor. Det sker huvudsakligen i världens fattigaste regioner – och i synnerhet i Afrika.

I årtionden har forskare försökt att hitta ett botemedel. Och den 23 april skördade de frukten av deras arbete: då blev Malawi i Sydöstra Afrika det första landet där malariavaccinet började användas.

Några månader senare introducerades vaccinet även i Ghana och Kenya. WHO väntar sig att 750 000 barn under en period över tre år ska få den livsnödvändiga injektionen av malariavaccinet.

Gör en djupdykning i RTS,S-vaccinet, och lär dig hur det är framtaget för att skydda barnens lever.

Pandan trillar ned på dagordningen

Skandinaviens enda kinesiska pandor har nu haft köpenhamnsk jord under tassarna i en och halv månad i Köpenhamns Zoo.

Och i pandornas hemland skriver en avlägsen familjemedlem den 25 maj en historia: En vit albinopanda med eldröda ögon går i en fotofälla. Och den får forskarna att tappa hakan.

Albinopandan, som är en av 1 900 naturligt levande pandor, är nämligen den första världen någonsin har skådat.

Den bambuätande björnen har länge varit en symbol för ett djurrike i fritt fall.

Därför verkar det kontroversiellt när FN:s klimatpanel anser att pandan ska dö ut.

"Nidvalen" simmar där ute

I 30 år hemsökte ett gåtfullt kranium källaren under Köpenhamns naturhistoriska museum. Ingen kunde med säkerhet säga vilket djur det kom ifrån.

Men den 20 juni berättade dna-forskare för hela världen att det bisarra huvudet hade tillhört en hybrid mellan en narvalhona och en vitvalhane: två djur som normalt inte parar sig.

På engelska kallas den nyupptäckta hybriden "narluga". Det är en sammandragning av de engelska beteckningarna "beluga" och "narwhale". På svenska skulle den heta "nidvalen".

Läs hela berättelsen om hur en ny korsning skrev in sig i djurrikets evolutions- och historieböcker.

Månlandningen firar ett halvt århundrade

Klockan 21:17 svensk tid den 20 juli – för 50 år sedan – landade människan på månen.

Hela världen jublade – men det är inte många som vet att landningen utfördes med ringande larmklockor och en desperat undanmanöver bara 60 meter från ytan.

Det skrev vi om på Illustrerad Vetenskap närvi tittade tillbaka på månladningen, som förändrade rymdfarten för evigt.

Mirakelkur mot tandläkarskräck

Emaljen på tänderna är den hårdaste vävnaden i människokroppen, och till skillnad från många andra vävnadstyper regenereras den inte när den skadas – förrän nu.

Den 30 augusti presenterade kinesiska forskare en banbrytande gel som kan appliceras på skadade tänder och återskapa förlorad emalj. Det kan i framtiden innebära färre hål i tänderna sätta stopp för hålfyllningar.

När gelen appliceras på tänderna skapar mineralerna ett jämnt lager av artificiell emalj som – i de inledande försöken – växte sig tre mikrometer tjockt på bara 48 timmar.

Forskare väntar sig att kliniska försök ska igångsättas inom två år.

Svensk skolflicka väcker världen

Hon är inte i sig själv ett vetenskapligt genombrott. Men talarpodiet intas oftast av vuxna, välutbildade personer. Det förändrade hon den 23 september vid FN:s klimattoppmöte.

"Ni har stulit min barndom med era tomma ord. Folk dör och hela ekosystemet går under. Och allt ni kan tala om är sagor och evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?"

Orden kom från Greta Thunberg som har blivit frontfigur för en global klimatrevolution – vare sig man vill det eller ej. I hennes tal inriktar hon sig på vart jorden är på väg – och vart den kan förändras om vi bara ändrar kurs omedelbart.

Den infallsvinkeln har vi använt på Illustrerad Vetenskap. Det har resulterat i två artiklar:

Den ena skildrar världen 2100 om vi fortsätter att förbruka och släppa ut CO2 och metangas som vi gör i dag.

Den andra visar hur vi kan leva 2100 om vi satsar stenhårt på hållbara lösningar.

Glöm allt om exoplaneter

Astrofysikern Michael Mayor vann Nobelpriset i fysik den 7 oktober.

Han upptäckte den första exoplaneten 1995 och har inspirerat andra astrofysiker att söka mellan stjärnorna ända sedan dess, så att vi i dag känner till mer än 4 000 exoplaneter.

Därför lamslog hans uttalande, som kom den 14 oktober, fysikerkretsar världen över: "vi kommer aldrig att bo på exoplaneter".

Den garvade astrofysikern baserar sitt nattsvarta påstående på ett argument ...

Psykedeliska svampa botar depression

Det aktiva ämnet i euforiserande svampar – psilocybin – används ännu inte i medicinskt syfte. Men det kan snart förändras.

Den amerikanska läkemedelsmyndighet FDA har nämligen för andra gången inom ett år – senast den 22 november - godkänt psilocybinbehandling som så kallad 'breakthrough therapy'.

Det innebär att det farmaceutiska företaget bakom utvecklingen av psilocybinbehandlingen hamnar i en speciellt procedur, i vilken allt från kliniska försök till utveckling av läkamedel påskyndas jämfört med det normala förfarandet.

Det speciella godkännandet från FDA sker bara när man uppskattar att en ny behandlingsform kan erbjuda markant bättre resultat än befintliga läkemedel.

Här kan du lära dig mer om hur psilocybin påverkar en deprimerad hjärna.

Den två månader gamla varghunden dog ut för 18 000 år sedan i den sibiriska permafrosten i Jakutsk.

Den ofattbart välbevarade valpen har intakt päls, ögonfransar, morrhår och näsa. Och så har den fått namnet "Dogor".

Det betyder "vän" på jakutiska – samtidigt ställer namnet en väsentlig fråga: Dog or? Forskarna kan nämligen inte avgöra om valpen är hund, varg eller en blandning av båda.

Om det visar sig vara en hund kan det mycket väl vara det tidigaste exemplaret vi känner till, konstaterar forskare.