DONOT6_STUDIO / shutterstock
Måttenheter

Måttenheter: Därför mäter vi som vi gör

Måttenheter som meter, karat och richterskalan är ord de flesta känner till och använder. Men var kommer orden från och vad betyder de helt precist? Läs historierna bakom ett antal - ibland omstridda - måttenheter.

Pint: Flytande definition

För de flesta hänger ordet pint oskiljaktigt ihop med ett glas fatöl på en engelsk pub. Det är även allmänt känt att det i runda slängar är en halv liter.

Ordet kommer av det gammalfranska pinte som möjligtvis har rötter i latin, och täcker ett rymdmått som en gång i tiden var utbrett över stora delar av Europa och Nordamerika. Men det fanns också en del variationer – på något ställe var en pint under en halv liter, och på andra ställen lite över en hel liter.

Den enda fasta regeln var att en pint skulle vara en åttondels gallon, men eftersom storleken på en gallon varierade i motsvarande utsträckning från plats till plats var det i praktiken ingen större hjälp.

Under 1800-talet började fler och fler europeiska stater att använda metersystemet, så pinten försvann efterhand ur bruk. Men engelsmännen höll fast och och 1824 bestämde de sig för att få ordning på tingen. Man lagstadgade att en pint skulle motsvara 568 ml och så skulle det vara över hela imperiet.

Pint används fortfarande på olika sätt

I dag har dock stort sett alla medlemmar av Samväldet också gått över till metersystemet, och detsamma har hänt i England där pint primärt används för öl, cider och mjölk. Men det finns ändå små öar av det gamla rymdmåttet kvar, och trots den kraftigt reducerade användningen finns det fortfarande regionala skillnader.

I Samväldsmedlemmen Kanada använder man i vissa sammanhang den brittiska imperial pint, medan en pint i grannlandet i söder endast är 473 ml. I USA ville man nämligen inte gå med på det brittiska försöket 1824 att standardisera utan höll fast vid det lokala måttet, som värt att notera är en liquid pint.

Det finns nämligen även något som heter dry pint, och den är på 551 ml. Den sistnämnda uppträder exempelvis i en del amerikanska kokböcker när man ska använda mjöl eller socker till brödbakning.