Från byteshandel till digitala lån – här är lånets historia
Människor har kunnat ta lån i tusentals år och lånet kan spåras tillbaka ända till civilisationens början, i det forntida Mesopotamien. Men hur tog vi lån innan det fanns pengar och hur hamnade vi egentligen här – med helt digitaliserade lån och banker?
När vi pratar om lån idag så syftar vi oftast på ett så kallat ”penninglån”, där en summa pengar tillfälligt byter ägare, i utbyte mot ränta. Men långivning handlar inte bara om pengar. Faktum är att lånet kan spåras ända tillbaka till 2000 år f.Kr. i Mesopotamien och då fanns inte ens pengar. Oftast var det då bönder som lånade spannmål eller kreatur och försatte sig själva i skuld.
Precis som med dagens bolån gavs dessa lån mot en säkerhet. Säkerheten kunde då vara bondens hus eller åker, men även människor. Långivaren hade sedan rätt att förfoga över den eller det som utgjorde själva säkerheten fram tills dess att lånet hade betalats tillbaka i sin helhet.
Utlåning mot säkerhet har varit vanligt förekommande genom historien och det skulle dröja länge innan lån utan säkerhet, så kallade privatlån, blev verklighet. Men låt oss ta det hela från början.
Pantbanker i antikens Rom
Ett av de äldsta yrkena i mänsklighetens historia är pantlånare. Pantbanker fanns redan för mer än 2000 år sedan i antikens Rom. Här kunde man låna allt från kläder, möbler och jordbruksredskap i utbyte mot något annat som bedömdes ha samma värde.
Syndigt med ränta under medeltiden
Pantbanker växte i popularitet även under medeltiden, men det var då förbjudet för kristna och muslimer att ta ur ränta eftersom det ansågs vara syndigt att göra det. För judar var det däremot tillåtet att ta ut ränta från personer som inte praktiserade samma religion.
Det var ofta personer som inte omfattades av förbudet att ta ut ränta som drev pantbankerna. En del kristna kyrkor runtom i Europa drev pantbanker som välgörenhetsprojekt, men eftersom de inte kunde ta ut någon ränta klarade de sig inte länge. Det fanns dock vissa sätt att kringgå det här förbudet på. Ett sätt var att skriva ut ett högre belopp i skuldebrevet än det som hade lånats ut. På så vis blev mellanskillnaden en slags ränta.
Sveriges första bank ser dagens ljus
I mitten på 1600-talet grundades Sveriges första bank: Stockholms banco. Här kunde svenska medborgare låna och spara pengar. Ett knappt årtionde senare kraschade emellertid banken. För många sedlar i omlopp gjorde att de rasade i värde jämfört med metallmynten och detta medförde att alla ville lösa in sina sedlar hos banken. Ett par år senare blev banken dagens Riksbank.
Den digitala eran av lån
Under 1800-talet grundades flera privata banker i Sverige som alla bedrev utlåning. Det skulle dock dröja ytterligare hundra år innan systemet började likna det vi har idag.
År 1959 blev startskottet för ett stort skifte i hur bankerna identifierade låntagares betalningsförmåga. Istället för en fysisk säkerhet började finansiella data användas för att fatta välgrundade kreditbeslut. Plötsligt blev låntagarens kreditbetyg viktigt.
Runt denna tid lanserades även det första kreditkortet, som blev ett mycket populärt sätt att betala med. Några årtionden senare kom datorn och internet och den digitala eran av lån inleddes – redan år 1999 gick startskottet för den första internetbanken i USA.
Nu är vi här, drygt 20 år senare. En tid då majoriteten av all långivning sker online och storbankerna utmanas ständigt av innovativa kreditbolag. Med nya tekniska lösningar är dagens lån mer tillgängliga än någonsin tidigare i historien.