KUL FAKTA: Visste du att...?

SENASTE NYTT FRÅN KUL FAKTA

Uppfinning inspirerad av klistriga kardborrar håller Nasas matpaket på plats

Visste du att idén till kardborrband dök upp under en hundpromenad i skogen, och att själva uppfinningen var så genial att den användes av Nasas astronauter under Apollo 11-uppdraget?

Den schweiziske ingenjören Georges de Mestral rastar sin hund i skogen. Året är 1941. På väg hem förundras Mestral över de klistriga kulor som fastnar på hans byxben och i hundens päls.

Kulorna kommer från den tistelliknande växten lundkardborren – Arctium nemorosum. Växtens överlevnadsstrategi är att låta sin blomma fästa sig i pälsen på förbipasserande djur, och sedan sprida frön på sin färd.

Mestral ser en potential i skogens klistriga, lila blomma. Och han ägnar åtta år åt att forska i och tillverka syntetiska kardborrar, som kan fästa två material vid varandra.

Han döper uppfinningen till velro – en sammansättning av orden ”velvet” och ”crochet”, det vill säga sammet och krok – och patenterar den 1955.

Sedan går det snabbt. Under 60-talet tar den nya uppfinningen upp kampen med blixtlås, knappar och skosnören. Kardborrband används på sjukhus till exempelvis blodtrycksmätare – och av Nasa på Apollo 11-uppdraget till månen, för att inte matpaketen ska flyga runt i kabinen.

I slutet av 60-talet tillverkar Puma den första gymnastikskon med kardborrband. Och på 1980-talet är kardborrband så vanliga att i stort sett alla tillverkare av gymnastikskor har en eller flera modeller med kardborrband.

Den syrabajsande skarven var jordbrukets hjälte

Visste du att skarven har så syrarik avföring att den bajsar ihjäl sina omgivningar?

I en polsk studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biologia, har en forskargrupp undersökt jordens pH-värde i och omkring skarvkolonier. Spoilervarning: Den var sur! Vid en skarvkoloni bestående av i genomsnitt 54 fåglar från 2000–2002 var markens pH-värde nere på 4.

Det innebär att marken var lika sur som äppeljuice. Nästan inga växter eller träd kan leva under de omständigheterna. Den kemiska bomben i skarvens växtkvävande spillning gör därför att träd i skarvkolonier är kala och helt vita – och liknar en gudsförgäten öken täckt av kalk.

Sulfamiljens svarta får ses ofta sola sitt en och en halv meter långa vingspann på en vit, sönderbajsad gren. Den har totalkoll på läget.

Den orädda och hungriga fiskaren blev – på grund av sin stora aptit och fiskares förargelse – näst intill utrotad i Sverige i slutet av 1800-talet. Men på 1980-talet hände något. Storskarven blev fredad i hela Europa och i dag finns det omkring 40 000 skarvpar i Sverige.

Dessutom har den syrabajsande rovfågeln även spelat en roll i amerikanskt jordbruk. På 1840-talet började amerikanska fartyg att fylla lasten med guano – det vill säga fågelspillning – från Chinchaöarna utanför Peru. Dessa öar sägs ha 50 meter höga spillningshögar från pelikaner, sulor – och skarvar.

Spillningen var mer fosfor- och nitratrik än något annat man kände till på den tiden. Därför fick amerikanska jordbrukare upp ögonen för vad potent skarvgödsel OCKSÅ kan göra för klena grödor.

Sårade soldater får hästbedövning i krig

Visste du att ketamin från början var ett bedövningsmedel för att lugna hetsiga hästar, men att det nu även används som rekreationsdrog ute i svängen?

Ketamin har dock inte bara använts till att lugna ned hästar, utan även till att söva lejon, tigrar, kor, kameler, hundar och katter. Bedövningsmedlet är nämligen ett mycket vanligt medel inom veterinärindustrin – speciellt under operationer.

Ketamin är ett smart bedövningsmedel, eftersom det sällan påverkar hjärtfunktion, andning, blodtryck eller luftvägarnas reflexer, som andra narkosmedel kan göra.

Rätt doserad ger medlet ett tillstånd, där kroppen är förlamad medan hjärnan är någorlunda medveten om vad som pågår – så kallad dissociativ anestesi.

Men medlet kan också göra människor uppsluppna, pratglada och framkalla hallucinationer, och därför förekommer det även som ett illegalt rusmedel.

Rusmedlet eller bedövningen är även ett livräddande preparat i krig och har varit det i 50 år. År 1970 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, ämnet, så att det kunde ges till sårade soldater under Vietnamkriget.

Amerikanska soldater har alltså kunnat få ketamin som bedövning i exempelvis Falklandskriget, Gulfkriget och krigen i Afghanistan och Irak. Och ketamin har sedan 1985 funnits på WHO:s lista över "Essentiella läkemedel".

Att använda ketamin som rusmedel är farligt. Missbrukare löper stor risk att ta för mycket av den potenta drogen, varpå de timmar förlorar både sinnesnärvaro och balans med ångest och panikattacker till följd.