Hur gjorde man kartor förr i tiden?
Långt innan det fanns satelliter och flygplan gjorde man otroligt exakta kartor. Hur var detta möjligt med dåtidens teknik?
De tidigaste kända typerna av kartor konstruerades genom enkla observationer av landskapet och kusten. Genom att göra dessa observationer noggrant kunde man göra mycket bra kartor. Det stora framsteget kom dock med den så kallade trianguleringen, som infördes omkring år 1500. Triangulering gjordes genom att kartografen gick ut i landskapet och föreställde sig trianglar mellan tre fixpunkter – till exempel kyrktornen i olika byar. Genom att mäta avstånden mellan två av kyrktornen samt deras vinklar i förhållande till det tredje kyrktornet kunde han beräkna det exakta avståndet mellan alla tre städerna. Sedan kunde han rita in städerna på en karta. Metoden var mycket exakt och betydligt snabbare än tidigare former av uppmätning. Världskartor var dock ett kapitel för sig. För att kunna orientera sig på kartan var det nödvändigt med ett längd och breddgradsnät. Ett sådant hade den egyptiske geografen Ptolemaios utvecklat redan omkring år 150 e Kr. Genom att använda det och sätta samman kartor över mindre områden lyckades han framställa en världskarta som vi kan känna igen i dag.