Fastlagsbullar – det vill säga semlor – och fastlagen är rester från Skandinaviens katolska förflutna. Innan reformationen 1536 var alla Europas katoliker skyldiga att fasta i fyrtio dagar före påsken.
Som botgöring för sina synder fick man under fastan inte äta till exempel kött och vetebröd.
Sött vetebröd och fet mat
Innan fastan började såg de troende till att rusta sig för de magra dagarna genom att frossa i dryck och en massa fet mat.
Tunnslagning var en vanlig sed under fastan på framför allt den europeiska kontinenten.
Fastlagen var inget för barn
Medan fastlagen i många länder i dag är barnens fest, var högtiden fram till för cirka hundra år sedan de vuxnas fest med alkohol och vilda upptåg. På en del håll red männen från gård till gård för att dricka sprit, innan de kraftigt berusade slog katten ur tunnan. På andra håll sprang utklädda vuxna runt och skrämde varandra.
En av de populäraste rätterna var söta vetebullar. Dessa serverades på den så kallade fettisdagen, då man drack och åt festmat.
Dåtidens fastlagsbullar var torra och hårda och behövde blötas upp i varm mjölk, innan de kunde ätas.
Läs också:
De i mjölk kokta bullarna, fyllda med mandelmassa, kallades i Sverige för hetvägg, och kung Adolf Fredrik lär ha satt i sig en brakmåltid krönt av semlor innan han dog.
Dagens semlor med grädde kom till i slutet av 1800-talet.
