Fastlagsbullar – det vill säga semlor – och fastlagen är rester från Skandinaviens katolska förflutna. Innan reformationen 1536 var alla Europas katoliker skyldiga att fasta i fyrtio dagar före påsken.
Som botgöring för sina synder fick man under fastan inte äta till exempel kött och vetebröd.
Sött vetebröd och fet mat
Innan fastan började såg de troende till att rusta sig för de magra dagarna genom att frossa i dryck och en massa fet mat.
En av de populäraste rätterna var söta vetebullar. Dessa serverades på den så kallade fettisdagen, då man drack och åt festmat.
Dåtidens fastlagsbullar var torra och hårda och behövde blötas upp i varm mjölk, innan de kunde ätas.
De i mjölk kokta bullarna, fyllda med mandelmassa, kallades i Sverige för hetvägg, och kung Adolf Fredrik lär ha satt i sig en brakmåltid krönt av semlor innan han dog.
Dagens semlor med grädde kom till i slutet av 1800-talet.