Några har varit kända i tusentals år, andra i århundraden – och ett av de nyaste uppstod i slutet av juli.
Ett hyser enorma salamandrar och leoparder, medan ett annat har stått i brand i mer än 50 år.
Slukhål uppstår i regel när fast berggrund löses upp – eroderas – av underjordiska floder eller nedsipprande regnvatten.
De är en naturlig del av jordens geologiska utveckling, men kan även utlösas i samband med gruvarbete och byggnationer.
Här är fem av de mest spektakulära slukhålen:
Europas största: Röda sjön, Kroatien
Röda sjön i Kroatien ligger i Europas största slukhål.
Mätt i volym (25-30 miljoner kubikmeter) är Röda sjön inte bara Europas, utan även ett av världens, största slukhål.
Slukhålet är 528 meter djupt, men sjön i bottnen har uppmätts till 281 meter djup.
Röda sjön ligger i ett typiskt exempel på ett så kallat karstlandskap, som ofta har gynnsamma villkor för slukhål. Ett karstlandskap bildas när porösa bergarter som kalk löses upp av regn eller vattendrag.
I takt med att kalken löses upp av koldioxiden i regn, som flyter ned genom sprickor i marken, utvidgas tunnlar och hålrum långsamt i berggrunden. Med tiden blir hålrummen så stora att "taket" kollapsar och skapar slukhål.
Sjön får sin röda färg av oxiderat – rostat – järn.
Världens djupaste: Xiaozhai Tiankeng, Kina
Xiaozhai Tiankeng i södra Kina är världens djupaste slukhål.
626 meter långt, 537 meter brett och 662 meter djupt och kan rymma 47 600 olympiska simbassänger (119 miljoner kubikmeter).
Xiaozhai Tiankeng (det himmelska hålet vid den lilla byn) är inte bara svindlande djupt – det är dessutom fullt av liv.
Hittills har 1 285 växtarter registrerats i slukhålet, och trädleoparder samt kinesiska jättesalamandrar har observerats.
Precis som slukhålet som innehåller Röda sjön, har Xiaozhai Tiankeng bland annat bildats i kraft av erosion från regn. Men geologiska undersökningar har visat att den primära drivkraften bakom slukhålet är en 8,5 kilometer lång underjordisk flod.
Xiaozhai Tiankeng uppstod nämligen när den underliggande grottan, Difeng, brast under markens vikt. Difeng-grottan hade bildats av den underjordiska floden som fortfarande rinner genom landskapet.
Och medan vi är i Kina kan vi passa på att besöka det nyligen upptäckta slukhålet Guanxi Zhuang.
LÄS OCKSÅ: Grottklättrare hittar urtidsskog i enormt slukhål
Även om Guanxi Zhuang är något mindre än Xiaozhai Tiankeng (306 meter långt, 150 meter brett och 192 meter djupt), så antar forskare att även detta "splitter nya" slukhål döljer ett rikt djur- och växtliv.
Slukhålet har nämligen störtat in på ett så livgivande sätt att det faller in både solljus vatten ända ned till bottnen av hålet, där det växer 40 meter höga träd och axelhög undervegetation.
Konstant övervakade: Slukhålen i Berezniki, Ryssland
Gruvstaden Berezniki vid Uralbergen i Ryssland är under konstant övervakning, därför att risken för slukhål är så hög. Slukhålet på bilden är det största av tio slukhål i staden.
I den gamla gruvstaden Berezniki vid Uralbergen i Ryssland, är varje dag en påminnelse om att fast mark under fötterna inte alltid är garanterad.
Det första slukhålet i staden uppstod 2007 och sedan dess har det dykt upp nio till i landskapet.
Det du ser på bilden var ursprungligen 70 meter långt, 50 meter brett och 15 meter djupt. Men 2008 kollapsade berggrunden igen och nu är hålet 437 meter på längden, 323 meter på bredden och 100 meter djupt.
Det innebär att berggrunden i enskilda områden av staden står under konstant övervakning.
I en studie av övervakningen av slukhålen i Berezniki förklarar tre tyska geologer att kaskaden utlöstes 2006, då gruvdriften i staden orsakade en stor översvämning.
Ett annat berömt slukhål, Porten till helvetet, som ligger i Turkmenistan, är ännu ett exempel på ett slukhål som har utlösts av utvinning av råämnen.
Porten till helvetet ligger vid Derweze i Karakumöknen i Turkmenistan. Slukhålet är cirka 20 meter djupt och har stått i lågor sedan 1971, då en sovjetisk oljeborrning framprovocerade slukhålet. För att avgränsa spridningen av den gas som låg i en kammare under slukhålet antändes hålet och det har brunnit ända sedan dess.
Världens djupaste blå hål: Drakhålet, Paracelöarna
Drakhålet i Sydkinesiska havet är det djupaste slukhålet under vatten (blått hål) i världen. I slukhålets övre regioner finns massor av maritimt liv, medan det vid bottnen är syrefattigt och tomt på liv.
Slukhål som ligger under vattnet kallas blå hål – och Drakhålet i det Sydkinesiska havet är världens djupaste, på 301 meter.
Enligt Lisa Park Boush, professor i geovetenskap vid University of Connecticut, som har undersökt blåa hål vid Bahamas, kan både stigande och sjunkande havsnivå samt mikrobiologisk aktivitet orsaka att blå hål uppstår i havet.
Den första vetenskapliga studien av Drakhålet gjordes 2015, när forskare bland annat undersökta slukhålets dimensioner och kemiska sammansättning.
På grund av det stillastående och djupa vattnet finns det nästan inget syre alls på hålets botten, så forskarna fick skicka ned en robot för att genomföra mätningarna.
Icke namngivet slukhål, Tierra Amarilla, Chile, uppstod den 30 juli 2022
Ett slukhål med en diameter på 36,5 meter dök upp nära en koppargruva i Tierra Amarilla i Chile den 30 juli. Chilenska myndigheter vet ännu inte om slukhålet utlöstes av gruvdriften i området.
Du har kanske redan sett bilder på det nästan cirkelrunda slukhålet i Tierra Amarilla, Chile, som uppstod den 30 juli i år.
Tierra Amarilla ligger i Atacama-regionen i norra Chile, där också världens torraste öken ligger.
Genom tiderna har geologin i området förändrats drastiskt till följd av utvinningen av råämnen – bland annat salpeter, koppar och litium.
Gruvarbetet i den mest närliggande gruvan, Alcaparrosa, stoppades dock när slukhålet uppstod.
Man vet ännu inte varför det 25 meter breda och mer än 200 meter djupa slukhålet plötsligt uppstod, men den chilenska geologi- och gruvmyndigheten, Sernageomin, undersöker saken.
I ett pressmeddelande från den 6 augusti förklarar Sernageomin att man speciellt ska rikta uppmärksamheten mot den del av gruvan som ligger rakt under slukhålet – som enligt Sernageomin hade överutnyttjats.