De två människoarter som är närmast besläktade med oss levde nära varandra i tusentals år.
Det står klart efter att antropologer från University of Wollongong i Australien har daterat jordlagren i den så kallade Denisovagrottan i Sibirien där man gjort många fynd av både denisova-människan och neandertalare.
Undersökningarna visar, att denisovamänniskorna använde grottan från för 287 000 år sedan till för 55 000 år sedan. Neandertalarna finns det spår av i perioden från för 193 000 till för 97 000 år sedan.
Benbitar avslöjar forntiden
Forskarna är inte säkra på att båda arterna har bott i grottan samtidigt men räknar med att de har umgåtts flitigt med varandra.
Det bästa beviset för det hittades i augusti 2018, då genetiska undersökningar av ben från en ung flicka visade att hennes far var denisova och hennes mor neandertaler.
Benet är cirka 50 000 år gammalt och därför måste hennes familj ha levt nära eller i grottan när den var bebodd av denisova-människor.
Antropologer har hittat ben från både neandertalare och denisova i Denisovagrottan.
I grottan har man också gjort yngre fynd av bearbetade djurben, mammutelfenben och äggskal från struts, som människor har efterlämnat. Dessa fynd är mellan 43000 och 49000 år gamla.
Vissa antropologer anser att de efterlämnats av denisova-människor eftersom man inte hittat ben från moderna människor i grottan.
Andra menar att de är från moderna människor som kom till grottan kort efter att denisova-människorna försvunnit.