Hjärnforskare har skapat de första minihjärnorna med neandertalgener, och till forskarnas stora förvåning beter de sig helt annorlunda än liknande minihjärnor som enbart innehåller gener från moderna människor.
Odling av minihjärnor är en ny teknik som forskare använder för att studera hur hjärnan bildas och hur hjärncellerna arbetar tillsammans.
För första gången har forskare odlat så kallade minihjärnor med neandertalgener.
Minihjärnorna har skapats med hjälp av stamceller som får dela sig och organisera sig som de skulle ha gjort naturligt under den tidiga fosterutvecklingen.
Genom att använda den så kallade CRISPR-tekniken ersatte forskare från University of California i USA ett baspar i genen NOVA1 i stamcellerna som därmed fick neandertalvarianten av genen. NOVA1 är känd för att reglera ett antal andra gener som har med hjärnans utveckling att göra.
Minihjärnor med neandertalgenen (till vänster) fick en grov och ojämn yta jämfört med minihjärnor med vår egen gen (till höger).
Även om skillnaden bara var ett enda baspar var effekten stor. Minihjärnorna fick en mer ojämn yta, de mognade snabbare och deras elektriska aktivitet var större än i motsvarande minihjärnor med vår egen genvariant.
Dessutom kommunicerade hjärncellerna annorlunda genom att använda andra proteiner i kontaktleden, de så kallade synapserna.
Resultaten gör att forskarna misstänker att neandertalarnas hjärna fungerade fundamentalt annorlunda än vår.
