När våra förfäder utvandrade från Afrika för cirka 60 000 år sedan mötte de andra människoarter på sin väg – och mötena var närgångna. Genetiska studier visar att den moderna människan blandade gener med både neandertalare i Europa och denisovamänniskor i Asien.
Nu visar även nya resultat att de romantiska mötena mellan arter började betydligt tidigare.
Neandertalarnas Y-kromosom påminner om vår
Forskare från ett Max Planck Institut i Tyskland har isolerat Y-kromosomen från tre neandertalare som levde för mellan 38 000 och 53 000 år sedan och jämfört den med Y-kromosomen från två denisovamänniskor.
Tidiga utvandrare blandade sig med neandertalarna
En tidig version av Homo sapiens överförde sin Y-kromosom till neandertalarna i Europa, långt innan våra egna förfäder lämnade Afrika.
Familjen splittrades
För drygt 600 000 år sedan separerades vår utvecklingslinje från den linje som senare utvecklade sig till neandertalare och denisovamänniskor.
Alla får sina specifika särskiljande drag
Neandertalarna i Europa skildes från denisovamänniskor i Asien, och precis som Homo sapiens i Afrika utvecklade var och en sin egen variant av könskromosomer.
Neandertalare får nya Y-kromosomer
För mellan 100 000 och 370 000 år sedan överförde en tidig version av Homo sapiens sin Y-kromosom till neandertalarna för att sedan dö ut.
Till forskarnas förvåning visade det sig att neandertalarnas Y-kromosom påminde betydligt mer om den moderna människans Y-kromosom än om den hos denisovamänniskan.
Det borde vara tvärtom eftersom neandertalarnas och denisovamänniskornas utvecklingslinje skildes från varandra hundratusentals år efter det att deras gemensamma förfäder skildes från våra.
Homo sapiens var tidiga i Europa
Den bästa förklaringen till detta är att en tidig grupp av Homo sapiens utvandrade från Afrika långt före den utvandringsvåg vi själva härstammar från.
Enligt forskarna har de tidiga utvandrarna gett vidare sin Y-kromosom till neandertalarna för mellan 100 000 och 370 000 år sedan.
Nya fynd av bland annat en skalle från Grekland (till vänster) och en käke från Israel visar att föregångare till vår art lämnade Afrika redan för cirka 200 000 år sedan.
Upptäckten stöder teorin om att Homo sapiens utvandrade i vågor. De senaste åren har det dykt upp flera fynd som visar på detta.
2018 hittade forskare en 180 000 år gammal Homo sapiens-käke i Israel. Och i Grekland hittade forskare året därpå en 210 000 år gammal skalle som också påminner om Homo sapiens.
Vår arts historia utanför Afrika är därmed betydligt äldre än vad vi tidigare trott.
