Genen kodar för en receptor – ett slags kontakt – som fångar upp könshormonet progesteron. När receptorn aktiveras av hormonet, skickar den en signal om att livmodern ska göra sig redo att ta emot ett befruktat ägg. Därefter säkerställer livmodern att ägget fäster bättre och därmed minimerar risken för missfall.
Neandertalargenen bildar fler progesteronreceptorer i kvinnors celler än andra varianter av genen, och ökar på det sättet chansen till en lyckad graviditet.
Könshormon har för- och nackdelar
Progesteron spelar en roll i de flesta aspekterna av däggdjurs reproduktion från ägglossning till födsel. Men hur hormonet fungerar i människor – och om effekten är positiv eller negativ – har länge varit en gåta.
Vetenskapliga studier har tidigare visat att neandertalarvarianten av progesteronreceptorerna ökar risken för cancer i äggstockarna och för tidiga födslar.
Med utgångspunkt i den nya studien gissar forskarna att kvinnor med progesterongenen har utsatts för en genetisk kohandel, där de har fått en fördel i utbyte mot nackdelar på ett annat område.
Ökad fruktsamhet kan vara den enkla förklaringen till att genen har överlevt i knappt 33 procent av den kvinnliga befolkningen, jämfört med cirka tio procent vad gäller andra neandertalargener.
Människoarterna blandade gener:
Forskarna ska nu studera hur de nedärvda neandertalargenerna påverkar fortplantningsförmågan närmare.
Den nya forskningen löser inte hela gåtan, men tyder på att behandling med progesteron i vissa fall kan hjälpa till att förebygga missfall.