En ny storslagen dna-kartläggning på Island visar att den mystiska denisovamänniskan, som dog ut samtidigt med neandertalarna för cirka 40 000 år sedan, var mer utbredd än forskare hittills har trott.
Studien har genomförts av forskare från bland annat Aarhus Universitet och deCODE Genetics och den omfattar arvsmassa från 27 566 personer.
Forskarna genomsökte hela genomet hos islänningarna, vilket gör undersökningen grundligare än andra studier, som har hittat främmande dna i nu levande människor.
Forskarnas kunskaper om denisovamänniskan bygger på mycket få fynd. Modellen har skapats utifrån dna från ett enda fingerben.
Som väntat hittade forskarna spår av neandertal-dna i islänningarna, precis som hos andra européer.
Vad som var mer överraskande var att även spår av denisova-dna fanns dolt i islänningarna, vilket ändrar bilden av hur utbredd den människoarten har varit.
Blandades med våra förfäder
Dittills hade man bara hittat denisova-dna hos östasiater och urfolk i Papua Nya Guinea och Australien.
Därför har forskare trott att denisovamänniskorna höll till i Sibirien och i Östasien, och att arten blandades med Homo sapiens, som vandrade österut från Afrika.
Nyupptäckt denisova-dna i européer tyder på att denisovamänniskorna (rött) har delat ett stort levnadsområde med neandertalarna (blått).
Att denisova-dna även finns hos islänningar och därmed troligen också hos andra européer, tyder på att denisovamänniskan levde längre västerut än forskare hittills har trott.
Deras dna kan ha hamnat i nu levande européer genom att de har blandats med neandertalare, som sedan har blandats med Homo sapiens.
En annan möjlighet är att denisovamänniskor i Mellanöstern har blandats direkt med de Homo sapiens, som vandrade mot nordväst och intog Europa.