Vi är resultatet av en dramatisk utvecklingshistoria som började med apliknande varelser för två miljoner år sedan. Sedan dess har vi lämnat träden, fördubblat vår hjärnstorlek och mycket annat.
Vägen hit har dock varit betydligt mer invecklad än forskarna tidigare har trott. Nya upptäckter slår fast att människans stamträd är ett buskage av olika arter.
Stamträdet
Vårt stamträd myllrar av arter
Människosläktets stamträd. Axlarna visar när arterna levde, räknat i antal miljoner år före vår tid. Streckade linjer innebär att forskarna är osäkra på hur arten är besläktad med de övriga arterna. Varje art är markerad med antingen en grå eller en svart nyans på trädet för att göra det enklare att se när arterna uppstår och försvinner.
De enskilda arternas inbördes släktskap är fortfarande omdiskuterat, men stamträdet håller i grova drag på att falla på plats. I trädets nedre delar visas människosläktets tidigaste arter, däribland Homo habilis. Efter det börjar trädet förgrenas.
En av grenarna blev till Homo erectus, som förgrenade sig ytterligare och som via ett eller två mellanliggande steg utvecklades till Homo sapiens för 300 000 år sedan i Afrika.
Homo habilis
Homo habilis var en av de första
- Placering på stamträdet ovan: 1
- Tidsperiod: 2,3–1,7 miljoner år sedan
- Utbredning: östra och södra Afrika
- Längd: 100–150 centimeter
- Hjärnstorlek: 500–900 kubikcentimeter
Homo habilis, som utvecklades från förmänniskan Australopithecus, var en av människosläktets tidigaste medlemmar. Den tillbringade troligen en stor del av sin tid i träden, men kunde också gå på två ben.
Homo erectus
Homo erectus klarade sig i två miljoner år
- Placering på stamträdet ovan: 2
- Tidsperiod: 2 miljoner–110 000 år sedan
- Utbredning: Afrika, Europa och Asien
- Längd: 150–180 centimeter
- Hjärnstorlek: 545–1 300 kubikcentimeter
Homo erectus är förfader till ett flertal arter, bland annat vår egen, och dess proportioner liknade våra: långa ben och korta armar. Arten tillverkade redskap och var sannolikt först med att bemästra elden.
Homo antecessor
Homo antecessor var en europeisk sidogren
- Placering på stamträdet ovan: 3
- Tidsperiod: 1 200 000–800 000 år sedan
- Utbredning: Västeuropa
- Längd 170–175 centimeter
- Hjärnstorlek: cirka 1 000 kubikcentimeter
Med sitt lilla platta ansikte liknar Homo antecessor vår egen art. Proteinanalyser av ben visar att Homo antecessor kan vara nära besläktad med vår och neandertalmänniskans förfader.
Homo heidelbergensis
Homo heidelbergensis är en tvivelaktig art
- Placering på stamträdet ovan: 4
- Tidsperiod: 800 000–200 000 år sedan
- Utbredning: Afrika, Europa och Asien
- Längd: 170–180 centimeter
- Hjärnstorlek: 1 100–1 390 kubikcentimeter
Homo heidelbergensis räknas av vissa forskare som en förfader till oss och neandertalmänniskan. Andra anser att arten är alltför dåligt definierad och att den därför bör avskaffas. I stället vill de dela upp den i flera arter.
Homo bodoensis
Homo bodoensis kan vara vår direkta förfader
- Placering på stamträdet ovan: 5
- Tidsperiod: 800 000–300 000 år sedan
- Utbredning: Afrika, Sydosteuropa och Mellanöstern
- Längd: okänd
- Hjärnstorlek: 1 250 kubikcentimeter
I en ny studie avskaffade forskare namnet Homo heidelbergensis och delade upp arten i flera arter. Den ena nya arten, som fick namnet Homo bodoensis, anses vara en direkt förfader till vår egen art.
Neandertalmänniskan
Neandertalmänniskan var en nära släkting
- Placering på stamträdet ovan: 6
- Tidsperiod: 500 000–40 000 år sedan
- Utbredning: Europa, Sibirien och Mellanöstern
- Längd: 150–170 centimeter
- Hjärnstorlek: 1 200–1 500 kubikcentimeter
Neandertalmänniskan är en av våra närmaste släktingar. Dess ansikte såg primitivt ut, med stora ögonbrynsbågar och låg panna, men hjärnan var större än vår. Arten fick barn med både oss och denisovamänniskan.
Denisovamänniskan
Denisovamänniskan, neandertalmänniskans syster
- Placering på stamträdet ovan: 7
- Tidsperiod: 500 000–40 000 år sedan
- Utbredning: Asien
- Längd: okänd
- Hjärnstorlek: okänd
Denisovamänniskan är bara känd från enstaka benfragment, men rester av artens dna visar att den var en systerart till neandertalmänniskan. Arten fick barn med oss och dess dna finns i nu levande människor.
Homo floresiensis
Homo floresiensis var en hobbit
- Placering på stamträdet ovan: 8
- Tidsperiod: 200 000–50 000 år sedan
- Utbredning: Flores, Indonesien
- Längd: 110 centimeter
- Hjärnstorlek: 380–420 kubikcentimeter
Homo floresiensis och den snarlika Homo luzonensis var små, primitiva människoarter, som eventuellt härstammade från Homo erectus. De levde vidare på öar i Sydostasien tills relativt nyligen.
Homo naledi
Homo naledi är en gåta
- Placering på stamträdet ovan: 9
- Tidsperiod: 335 000–235 000 år sedan
- Utbredning: Sydafrika
- Längd: 150 centimeter
- Hjärnstorlek: 450–560 kubikcentimeter
Homo naledi levde jämsides med tidiga Homo sapiens, men hade betydligt mindre hjärna. Dess förfäder delade sig kanske från vår egen utvecklingslinje för cirka två miljoner år sedan.
Homo sapiens
Homo sapiens, vår egen art
- Placering på stamträdet ovan: 10
- Tidsperiod: 300 000 år sedan fram till i dag
- Utbredning: hela världen
- Längd: 160–170 centimeter i genomsnitt
- Hjärnstorlek: 1 300 kubikcentimeter i genomsnitt
Homo sapiens, vår egen art, uppstod i Afrika för cirka 300 000 år sedan från antingen Homo heidelbergensis eller Homo bodoensis. Den utvandrade i flera vågor från Afrika och finns numera på alla världens kontinenter.