Ett minst 146 000 år gammalt kranium har legat gömt i en kinesisk brunn i nästan 80 år.
Nu har forskare från Hebei GEO-universitetet i Kina undersökt fossilet och deras analyser visar på en hittills okänd stenåldersmänniska, som var nära besläktad med oss – närmare än neandertalarna till och med.
"Drakmannen", som kraniet kallas, kan därmed skriva om historien om Homo sapiens i grunden.
Gömt under andra världskriget, glömt i 80 år
År 1933 hittade kinesiska bönder det välbevarade kraniet under uppförandet av en bro vid staden Harbin i Heilongjiang-provinsen.
Områdets namn betyder den Svarta Drakfloden, och därför har forskarna döp kraniet till "Drakmannen".
Nära 80 år efter att fyndet gjordes lämnade ett av böndernas barnbarn in kraniet till universitetet.
Hans farfar hade gömt det i en brunn, så att det inte skulle hamna i japanernas händer under andra världskriget, förklarade han.
Ny människoart liknar en blandning av andra arter
Forskarna har ännu inte utvunnit dna ur fossilet, men har däremot jämfört kraniets uppbyggnad med andra människoarter i en så kallad fylogenetisk analys.
Och Drakmannen både liknar och avviker tillräckligt mycket från andra stenåldersmänniskor för att bli stamfader till en ny art, som forskarna har döpt till Homo longi.
Drakmannens kranium. Den relativt stora skallen påminner om vår egen, medan dess avlånga och låga form däremot ligger närmare andra människoarter som exempelvis neandertalarna.
Ligesom Homo sapiens har den nye art et relativt stort hjernekammer ovenpå et kort ansigt.
Til gengæld har Homo longi også flere træk fra andre arter som neandertalerne, denisova-mennesket og Homo heidelbergensis, specielt en aflang og lav hjernekasse, tykke øjenbryn, store kindtænder og næsten firkantede øjenhuler.
Ifølge forskerne har Homo longi forgrenet sig fra det moderne menneskes stamtræ for omkring 949.000 år siden, hvorimod neandertalerne begyndte deres egen særskilte udvikling mindst 50.000 år tidligere.
Dragemanden har altså delt forfædre med Homo sapiens væsentligt længere og må derfor regnes som en nærmere forfader til os end neandertalerne.
Dragemanden blandede sig med andre stenaldermennesker
Både neandertalerne, denisovaerne og Homo heidelbergensis levede i den Mellem Plæistocene Periode, der startede for 789.000 år siden, og sluttede for 130.000 år siden.
En rekonstruktion av hur människoarten Homo longi kan ha sett ut.
Med sina minst 146 000 år har Drakmannen levt samtidigt med de tre kända förfäder till vår art.
Och hans många gemensamma drag med andra förhistoriska människor vittnar om att stenåldersmänniskorna har parat sig kors och tvärs arterna emellan, påpekar forskarna.
På så sätt kan Drakmannen bli ett bevis mot den så kallade Ut ur Afrika-teorin om att alla människoarter kommer från Afrika och sedan har emigrerat till resten av världen.
Fyndet av Drakmannen – och tidigare denisovamänniskan – tyder på att olika stenåldersmänniskor har uppkommit i flera regioner och sedan kommit i kontakt med varandra.