Shutterstock

Forskare har upptäckt ny människoart i grotta

Skelettfynd avslöjar att en hittills okänd människoart – Homo luzonensis – levde på den filippinska ön Luzon för drygt 50 000 år sedan. Den 1,20 meter långa grottmänniskan levde på jorden samtidigt som Homo sapiens.

Filippinska forskare har upptäckt en ny människoart i en grotta på landets största ö Luzon. De första benresterna och tänderna upptäcktes av arkeologen Armand Mijares redan 2007.

Han trodde då att han hade hittat resterna av ett djur, men under de följande tolv åren visade undersökningar och fler fynd att det rör sig om en ny gren av Homo-släktet, som omfattar även bland annat Homo erectus och naturligtvis Homo sapiens.

Tänder påminde om de hos nutidsmänniskan

Forskarna har gett den nya arten namnet Homo luzonensis efter ön som benen hittats på. Man har hittat rester av sammanlagt tre olika individer av arten, som levde för mellan 50 000 och 67 000 år sedan.

Homo luzonensis var grottlevande och bland annat dess tänder påminner mycket om dagens människors. Benen är dock väldigt små, så arkeologerna tror att arten var mindre än 120 centimeter lång. Forskare över hela världen jublar över fyndet:

”Detta är ett av de absolut viktigaste fynden vi kommer att få se på många år”, säger Aida Gómez-Robles, forskare i paleoantropologi, som granskade studien innan den publicerades.

Tänderna var små men liknade nutidsmänniskans. Totalt hittades sju tänder, två fingerben, två tåben samt ett lårben från grottan och benfynden härstammar troligtvis från två vuxna och ett barn.

© Callao Cave Archaeology Project

Jorden vimlade av människoarter

Det filippinska fyndet understryker att Homo-släktets utbredning på jorden var mer mångsidigt än vad forskarna tidigare föreställt sig.

De senaste åren har visat att både Homo sapiens, hobbitmänniskan Homo floresiensis, Denisovamänniskan, neandertalarna och nu också Homo luzonensis levde samtidig på jorden för cirka 50 000 år sedan.

Vissa av människorarterna fortplantade sig med varandra och blandade sina gener, vilket man kan se spår av i den moderna människans gener i dag.

Luzonmänniskans ursprung är en gåta

Om Homo luzonensis hade kontakt med andre arter, och varifrån de små grottmänniskorna härstammar, är dock fortfarande en gåta.

De kan vara ättlingar till den tidiga människoarten Homo erectus som lämnade Afrika för cirka 1,5 miljoner år sedan – som kanske hamnade på Luzon? Där kan de afrikanska utvandrarna krympt till Homo luzonensis under tusentals år av isolering.

Homo luzonensis kan också vara ättlingar till en helt annan människoart som lämnade Afrika innan Homo erectus, vilket skulle innebära en sensationell omskrivning av människans tidiga utvandringshistoria.

Både tå- och fingerben var böjda hos Homo luzonensis, vilket enligt forskarna tyder på goda egenskaper som trädklättrare. Tåbenet här är cirka 2,5 centimeter långt.

© Callao Cave Archaeology Project

Forskarna hoppas kunna utvinna användbart dna från Luzonbenen för att kunna bringa klarhet i många av de obesvarade frågorna.

Hittills har man inte lyckats, men om man gör det kan dna:t förse forskarna med viktig kunskap om Homo luzonensis närmare släktskap med andra människoarter och därmed den lilla filippinska grottmänniskans ursprung.

Callaogrottan ligger på den norra delen av den stora filippinska ön Luzon. Grottan har undersökts av paleoantropologer sedan 2007.

© Google Maps