Apmänniska kunde uppfatta tal
Det hittills äldsta fyndet av hörselben avslöjar att människans förmåga att uppfatta tal uppstod redan för två miljoner år sedan.
Fynd av kroppens minsta ben
I kraniet på en två miljoner år gammal apmänniska av arten Paranthropus robustus har forskare från USA, Spanien och Italien hittat de hittills äldsta bevarade hörselbenen. Hammare, städ och stigbygel finns bevarade, vilket är ytterst sällsynt, eftersom hörselbenen är de allra minsta i kroppen. Fyndet visar att hammaren i örat på den tidiga förfadern påminner mycket om moderna människors hammare, men både robustus stigbygel och städ ligger närmare de hörselben vi finner hos de stora afrikanska och asiatiska aporna.
Tecken på mänskliga drag
Vilken betydelse hammaren har haft för Paranthropus robustus är svårt att gissa. Forskarna menar emellertid att en hammare med direkt förbindelse med trumhinnan har gett robustus en bättre hörsel i frekvensområdet mellan två och fem kiloherz, ett område som är avgörande för människans förmåga att förstå tal, men som apor inte är känsliga för.
Förmågan att gå upprätt och en uppsättning mindre hörntänder har tidigare varit de två klassiska indicier som pekat på att tidiga apmänniskor utvecklade så kallat mänskliga drag. Enligt den internationella forskargruppens ledare, Rolf Quam, får ett hammarben som påminner om människans nu sättas upp på listan över betydelsefulla moderna kännetecken.