I den djupfrysta sibiriska tundran har forskare hittat en ny mammutsläkt.
Det avslöjar genetiska analyser av tre kindtänder från mammutar, gjorda av forskare från bland annat Stockholm.
Mammutarnas dna är det äldsta som någonsin har hittats.
Upptäckten har nyligen publicerats i Nature.
Mammutens släktträd får nya grenar
Mammutarnas dna hittades i kindtänder, vars genetiska material var välbevarat tack vare tundrans frysbox.

Den ena så kallade Chukochya-kindtanden. Med en höjd och längd på 15 centimeter hade mammuten djurrikets största tänder, med otroligt hård emalj att mala växtmaterial med.
Permafrosten dolde tre mammutfynd:
- Chukochya-mammuten – en gemensam förfader till de ullhåriga mammutarna. Den levde för mer än 680 000 år sedan.
- Adycha-mammuten – en förfader till Chukochya. Den levde för cirka 1,34 miljoner år sedan.
- Krestovka-mammuten – från en hittills okänd släkt utan direkt relation till de ullhåriga mammutarna. Den levde för cirka 1,65 miljoner år sedan.
Krestovka-mammuten är en del av en hittills okänd utvecklingsgren, som utskildes genetiskt från de övriga fynden för mellan 2,66 och 1,78 miljoner år sedan.
Hittills har forskare trott att bara en art – med en samlad beteckning kallad stäppmammuten – regerade i Sibirien, men Krestovka-fyndet avslöjar att en annan gren utvecklades sida vid sida med de ullhåriga mammutarnas förfäder.
Enligt forskarna har den colombianska mammutarten, som var en av de sista arterna i Nordamerika, uppstått efter korsparning mellan Krestovka och ullhåriga mammutar.
Afrikansk elefant var mammuttens fader
Sju miljoner år sedan
Stamfadern kom från Afrika
Från en stamfader utvecklades först den afrikanska elefanten och en miljon år senare mammuten. Den äldsta kända mammuten är Mammuthus subplanifrons som levde för cirka 4 miljoner år sedan.
- Mankhöjd: 3,7 meter
- Vikt: 10 ton

2,5 miljoner år sedan
Första mammuten i Europa åt träd
Europas första mammut, Mammuthus meridionalis, skiljde sig från sina ättlingar genom att leva av skogsvegetation i stället för gräs och örter. Tänderna har avslöjat att den åt blad.
- Mankhöjd: 4 meter
- Vikt: 10 ton

1,7 miljoner år sedan
Stäppmammut lämnade Kina
Stäppmammuten kom från Kina till Amerika för cirka 1,5 miljoner år sedan. Här levde den från Kanada i norr till Mexiko i söder och fick senare namnet Mammuthus columbi, colombiansk mammut.
Den nya studien antyder att Krestovka-mammuten tillhörde den första släkten som utvandrade till Amerika.
- Mankhöjd: upp till 4,5 meter
- Vikt: 11 ton

300 000 år sedan
Istidens kung trädde in på scenen
Ullhåriga mammutar, Mammuthus primigenius, spred sig över hela norra halvklotet. När arten var som mest spridd, under den senaste istiden för cirka 40 000 år sedan, fanns miljoner individer. Extra fett, lång päls, små öron, liten svans och blod som klarade kylan, gjorde att de klarade vintertemperaturer på -50 °C. I jämförelse med elefanter var mammutarnas betar mer böjda och kunde bli upp till fyra meter långa.
- Mankhöjd: 2,8-3,4 meter
- Vikt: 4-6 ton

4 000 år sedan
De sista mammutarna dör ut
En liten grupp mammutar som har varit isolerade från omvärlden dör på små öar i Arktis. De var sedan länge de sista av sin art då mammuten på fastlandet var utrotad sedan 6 000 år tillbaka.

År 2037?
Mammuten återupppstår som mammufant
Ingen vet när mammuten återupplivas, men många forskare är övertygade om att det kommer att ske. Projektet är mycket komplicerat och på gränsen till omöjligt. Antingen utvecklas en klon i en elefantlivmoder eller så föds en genmodifierad elefant med mammutdrag som stamfader till en flock nya, ullhåriga jättar.

Urgammalt dna är vetenskapens facit
De sista mammutarna dog ut för cirka 4000 år sedan. De senaste tio åren har gensekvensering av så kallat fossilt dna ökar förståelsen för när särskilda genetiska variationer har uppstått.
Den nya studien visar bland annat att de genvarianter, som gjorde de ullhåriga mammutarna speciellt motståndskraftiga i kylan redan fanns flera hundratusentals år innan de ullhåriga mammutarna uppstod som art.
Adycha-mammuten hade redan 87 procent av generna som styrde exempelvis pälsväxt, temperaturreglering och fettdepåer.
🎬 Se forskarna gräva ut mammutrester från tinande permafrost
Fynden datummärktes med hjälp av biostratigrafi, som jämför exempelvis mindre fossila fynd i omgärdande jordskikt med motsvarande jordprover från någon annan plats, som forskarna redan har daterat med andra metoder.
Forskarna har nu bevisat att dna kan utvinnas ur djur som levde mitt i den tidiga pleistocena epoken – 2,6-0,8 miljoner år sedan – då många av de nu levande arterna uppstod.
Därmed har vetenskapen fått ett nytt redskap till att dubbelkolla urtidsdjurens placering på den evolutionära stamtavlan och kartlägga när nya arter har uppstått.
Enligt forskarna bakom projektet kan tekniken sträcka sig ända tillbaka till begynnelsen av den pleistocena epoken, för 2,6 miljoner år sedan. Innan dess fanns det ingen permafrost som kunde bevara de utdöda mastodonterna.