Världens äldsta dna avslöjar helt ny mammutsläkt

I en mammuttand har forskare hittat historiens hittills äldsta dna, som ritar in en helt ny gren på urtidsjättarnas släktträd.

I den djupfrysta sibiriska tundran har forskare hittat en ny mammutsläkt.

Det avslöjar genetiska analyser av tre kindtänder från mammutar, gjorda av forskare från bland annat Stockholm.

Mammutarnas dna är det äldsta som någonsin har hittats.

Upptäckten har nyligen publicerats i Nature.

Mammutens släktträd får nya grenar

Mammutarnas dna hittades i kindtänder, vars genetiska material var välbevarat tack vare tundrans frysbox.

Olika vinklar av kindtanden på en mammut, som har dolt delar av världens äldsta dna.

Den ena så kallade Chukochya-kindtanden. Med en höjd och längd på 15 centimeter hade mammuten djurrikets största tänder, med otroligt hård emalj att mala växtmaterial med.

© Pavel Nikolskiy

Permafrosten dolde tre mammutfynd:

  • Chukochya-mammuten – en gemensam förfader till de ullhåriga mammutarna. Den levde för mer än 680 000 år sedan.
  • Adycha-mammuten – en förfader till Chukochya. Den levde för cirka 1,34 miljoner år sedan.
  • Krestovka-mammuten – från en hittills okänd släkt utan direkt relation till de ullhåriga mammutarna. Den levde för cirka 1,65 miljoner år sedan.

Krestovka-mammuten är en del av en hittills okänd utvecklingsgren, som utskildes genetiskt från de övriga fynden för mellan 2,66 och 1,78 miljoner år sedan.

Hittills har forskare trott att bara en art – med en samlad beteckning kallad stäppmammuten – regerade i Sibirien, men Krestovka-fyndet avslöjar att en annan gren utvecklades sida vid sida med de ullhåriga mammutarnas förfäder.

Enligt forskarna har den colombianska mammutarten, som var en av de sista arterna i Nordamerika, uppstått efter korsparning mellan Krestovka och ullhåriga mammutar.

Afrikansk elefant var mammuttens fader

Urgammalt dna är vetenskapens facit

De sista mammutarna dog ut för cirka 4000 år sedan. De senaste tio åren har gensekvensering av så kallat fossilt dna ökar förståelsen för när särskilda genetiska variationer har uppstått.

Den nya studien visar bland annat att de genvarianter, som gjorde de ullhåriga mammutarna speciellt motståndskraftiga i kylan redan fanns flera hundratusentals år innan de ullhåriga mammutarna uppstod som art.

Adycha-mammuten hade redan 87 procent av generna som styrde exempelvis pälsväxt, temperaturreglering och fettdepåer.

🎬 Se forskarna gräva ut mammutrester från tinande permafrost

Fynden datummärktes med hjälp av biostratigrafi, som jämför exempelvis mindre fossila fynd i omgärdande jordskikt med motsvarande jordprover från någon annan plats, som forskarna redan har daterat med andra metoder.

Forskarna har nu bevisat att dna kan utvinnas ur djur som levde mitt i den tidiga pleistocena epoken – 2,6-0,8 miljoner år sedan – då många av de nu levande arterna uppstod.

Därmed har vetenskapen fått ett nytt redskap till att dubbelkolla urtidsdjurens placering på den evolutionära stamtavlan och kartlägga när nya arter har uppstått.

Enligt forskarna bakom projektet kan tekniken sträcka sig ända tillbaka till begynnelsen av den pleistocena epoken, för 2,6 miljoner år sedan. Innan dess fanns det ingen permafrost som kunde bevara de utdöda mastodonterna.