För över 3,6 miljoner år sedan vandrade en så kallad sydapa runt i det vi i dag kallar Sydafrika.
Den gick upprätt på två ben precis som vi, och tillhörde en av de tidigaste kända grenarna på vårt stamträd, de så kallade Australopithecus.
Fossilet har fått namnet “Little Foot”, och nu har forskarna fått en inblick i dess hjärna tack vare skanningar av insidan av kraniet.
Sydapans blodkärl i kraniet klarade av att förse en större hjärna med syre och energi.
Little Foot hade liksom aporna en större nacklob än vad vi har.
En viktig del av nacklobens uppgifter är att behandla synintryck. I gengäld är hjässloben mindre. Här ligger centrum för språkförståelse.
Just språket är centralt för vår arts framgång, så genom evolutionen har vi offrat en del av området för synintryck till fördel för ett större område för språkförståelse.
Likhet med människan
Den viktigaste likheten mellan Little Foots hjärna och vår egen är att de båda är asymmetriska, eftersom vardera hälften är specialiserad, så att ett område i den ena hälften fungerar annorlunda än motsvarande område i den andra.
Skanningarna visar också att nätverket av blodkärl omkring Little Foots hjärna var så utbyggd att det redan vid tidpunkten då sydapan levde kunde förse en mycket större hjärna med syre och energi.
