För cirka 95 miljoner år sedan lindade en krokodilförfader sina kraftfulla käkar runt en liten dinosaurie och svalde den i en munsbit.
Nu har paleontologer grävt fram de spektakulära bevisen för en förhistorisk näringskedja i västra Queensland, Australien och beskriver fyndet i en ny rapport.
Det nya fyndet kastar både ljus över den nya krokodilsläktingen och bevisar forskarnas antagande om att dåtidens krokodiler jagade dinosaurieungar.
Ny krokodilsläkting är något av en munsbit
Krokodilen, en tidig förfader till dagens krokodiler, var cirka 2,5 meter när den dog och blev förstenad.
Fyndet saknar svans, bäcken och resten av kroppens bakersta del, men fossila analyser av reptilens intakta kranium och andra skelettdelar visar att det rör sig en halvstor krokodil jämfört med dess samtida ättlingar.
Forskarna tror att den förmodligen hade varit betydligt större om den hade levt längre.
Den nyupptäckta krokodilens förfader har fått namnet Confractosuchus sauroktonos och beskrivs som något av en munsbit.
Namnet är en blandning av latin och grekiska och betyder enligt forskarna "broken crocodile dinsoaur-killer" (trasig dinsoauriemördar-krokodil).
Bytet är det första i sitt slag i Australien
Krokodilen levde i det frodiga området runt stora floder i dagens Australien.
Ett tvärsnitt av landskapet finns bevarat i Wintonformationen, ett 400 meter tjockt lager av i första hand sandsten med sediment från både floder, skogar, träsk och sjöar från krita – den tidsperiod som sträckte sig från 145,5 miljoner till 65,5 miljoner år sedan.
Krokodilens kranium var i stort sett intakt, vilket gjorde det möjligt för forskarna att räkna ut hur stor reptilen var.
Här finns fossil från nästan 20 växtarter och elva dinosauriearter – och nu även en dinosaurieätare i form av en krokodil.
Dinosaurien i krokodilens mage var en ornitopod – en liten tvåbent växtätare med en ankliknande näbb – som vägde drygt ett och ett halvt kilo.
De halvsmälta resterna i krokodilens mage är de första fossilen av en ornitopod som hittats på den australiensiska kontinenten.
Små dinosaurier var återkommande föda
Det nya fyndet bekräftar ett antagande som forskare länge har haft – att dåtiden krokodiler jagade och åt dinosaurier.
De två reptilerna levde sida vid sida under triasperioden – från 200 till 251 miljoner år sedan.
Tidigare har paleontologer hittat bitmärken på dinosauriefossil, men hittills har de aldrig hittat avgörande bevis för att krokodiler faktiskt åt små dinosaurier.
Anledningen är förmodligen att det dåtidens krokodilers – liksom dagens – magsyra snabbt kunde bryta ned byten.
Krokodilens olycka är således vår lycka. Eftersom dess plötsliga död inträffade strax efter dinosauriemåltiden har forskarna fått ännu en pusselbit för att förstå lite mer av den aktuella periodens näringskedja.