Dagsländor, som på latin heter Ephemeroptera, kännetecknas av sin extremt korta livslängd efter att de har gått från larv till fullvuxen slända.
En del lever bara i ett par timmar – men trots det kan honan hinna lägga upp till 3 000 ägg innan hon dör.
Den här insektsgruppen har existerat på jorden de senaste 350 miljoner åren – långt före dinosaurierna – men mycket få fossil har hittats.
Nu har en internationell forskargrupp från bland annat University of Granada gjort ett unikt fynd i en bit bärnsten.
De har inte bara upptäckt en ovanligt välbevarad dagslända – med hjälp av en nyutvecklad skanningsteknik kunde de konstatera att de hade hittat en helt ny art. Deras resultat har publicerats i Scientific Reports.
Det här är närbilder av Calliarcys antiquus i bärnstensbiten. Problemet med bilderna är att det kan vara svårt att uttyda de genomskinliga kroppsdelarna. På de här bilderna är både delar av magregionen och vingarna genomskinliga. Det kan göra det svårt för forskarna att definiera art och kön. Med hjälp av mikrotomografi kan forskarna nu fylla i de genomskinliga områdena.
Bärnsten – den perfekta behållaren
Den nyupptäckta dagsländarten tillhör superdjurfamiljen Leptophlebiidae. Den har fått namnet Calliarcys antiquus.
Calliarcys är en sammandragning av de grekisk orden "kalli" (skönhet) och "arkys" (nät). Antiquus är latin för gammal eller förhistorisk, som refererar till fossilets ålder – förhistorisk nätskönhet.
Fyndet uppskattas vara mellan 35 och 47 miljoner år gamla, och den har därmed levt under den eocena perioden i det som i dag är det baltiska området i Centraleuropa.
Som de flesta vet är bärnsten härdad och förstenad harts från exempelvis barrträd.
Ibland har forskarna turen att insekter som har fångats i den tjocka gula vätskan och på så sätt bevarats i miljontals år.
Det unika med bärnsten är att det skyddar mjuk vävnad, som annars bryts ned fort. Som exempelvis vävnad från döda insekter.
Samtidigt är den mesta bärnsten genomskinlig, vilket gör det lätt att se djur från forntiden.
Många insekter har dock så kallade hyalinska (genomskinliga) kroppsdelar, som kan göra det svårt att urskilja arter och kön på djuren. Så var det även med Calliarcys antiquus.
Mikroskopiskt detektivarbete
Forskarna använde en så kallad röntgenmikrotomografi för att genomföra en mikroskanning, som kan skapa 3D-bilder av objekt så små som 0,5 mikrometer.
Apparaten fungerar på samma sätt som datortomografer på sjukhus, men den kan framställa bilder i högre upplösning och undersöka strukturers inre detaljer, utan att något behöver delas.
Med hjälp av mikrotomografin kunde forskarna rekonstruera hela insekten.
Med nya 3D-dataprogram kunde forskare få med genomskinliga kroppsdelar som tydligt visade att de hade hittat en ny insektsart.
Sedan gick forskarna igenom de detaljerade bilderna och 3D-modellerna för att jämföra dem med befintliga arter av Leptophlebiidae-släkten.
För att närmare bestämma arten och dess evolutionära position på dagsländornas släktträd, genomförde de analyser av dna-prover som också jämfördes med befintliga arter.
Genom att jämföra dagsländan i bärnstensbiten med andra dagsländsarter hittade forskarna lik- och olikheter och kunde därmed placera in arten i dagsländornas evolutionära släktträd. Här jämförs de med arten Calliarcys van.
Därefter kunde de konstatera att de hade en helt ny dagslända framför sig.
"Kort sagt började alltihop med upptäckten av en vackert bevarad insekt i bärnsten, som drog till sig en forskares expertblick", berättar professor Javier Alba-Tercedor vid University of Granada i ett pressmeddelande.
Förutom att en ny art har lagts till dagsländornas evolutionära släktträd, så har upptäckten lett till nya tekniker för att undersöka fossil i bärnsten.