James Havens
mammut, betar

Mammut gick 80 000 kilometer på 28 år

För första gången har forskare kunnat teckna en detaljerad bild av en mammuts förflyttning under livet. Med hjälp av 400 000 prover som tagits från dess ena bete har de kartlagt djurets väg.

Med hjälp av en ny metod har forskare lyckats kartlägga hur långt en mammut vandrade under sitt 28 år långa liv.

Djuret levde för 17 000 år sedan i det som i dag är Alaska, och genom att analysera tillväxtlagren i dess ena bete har forskare kunnat följa mammutens resa genom livet.

Undersökningen visar att den kom långt. Totalt lyckades mammuten gå 80 000 kilometer. Det motsvarar åtta kilometer varje dag – eller totalt två varv runt jorden.

Bete, laboratorium

Blå färg fick lagren i den 17 000 år gamla beten att framträda tydligare.

© JR Ancheta/University of Alaska Fairbanks

Forskarnas kartläggning baseras på förhållandet mellan olika strontiumisotoper i en bete. Nivån av de naturligt förekommande radioaktiva ämnena varierar från plats till plats.

Halten av strontium i de växter som mammuten åt varierade därför beroende på var växterna växte vid den tiden.

Isotopsammansättningen i dag åtskiljer sig naturligtvis jämfört med för 17 000 år sedan, men baserat på analyser av tänder från mindre djur som levde i området vid den tiden kunde forskarna skapa en exakt överblick över de lokala isotopnivåerna.

Radioaktivt ämne skvallrar om vandring

För att kartlägga mammutens migration mätte forskarna innehållet av strontiumisotoper i dess bete.

Mammut, ullhårig, vinter
© Shutterstock

Kosten innehåller radioaktivt ämne

Mammuten vandrade runt i Alaska för 17 000 år sedan. Innehållet i strontium i kosten varierade beroende på vilket område den befann sig i.

Bete, mammut
© JR Ancheta/University of Alaska Fairbanks

Strontium kan spåras i beten

Strontium ansamlas i betarna och betarna växer under hela livet. Därför ger de en exakt bild av strontiuminnehållet i kosten vecka för vecka, år för år.

karta, Alaska
© Shuttertstock

Ämnet avslöjar var djuret var och när

Genom att jämföra data om strontium i den lokala faunan och strontium i beten kunde forskarna kartlägga djurets migration under livet.

Nästa steg var att dela en 240 centimeter lång mammutbete. Betar växer under hela livet, och med hjälp av en komplett, avskuren tand kunde forskare ta 400 000 prover från olika tider i mammutens liv.

Eftersom strontium från kosten ansamlas i tänderna kan varje prov kopplas till en specifik geografisk plats, och utifrån detta kunde forskarna ta fram en exakt karta över hur mammuten färdats i livet.

Forskare hoppas nu att de med hjälp av samma metod kan kunna kartlägga migrationen av andra stora djur när klimatförändringarna har pressat deras levnadssätt.